Ätstörningar, Mat

Vad ska man äta?

vad-ska-man-ata
Jag fick en fråga på mailen från en läsare som kände sig så uppgiven på grund av alla kostråd och dieter som ständigt kommer upp runt omkring oss.

Eftersom jag tror att många känner likadant, särskilt under eller efter en ätstörning, så svarar jag på frågan här i bloggen.

Fråga:

”Jag känner mig så vilsen när det gäller maten. En del säger att man ska äta t ex glutenfritt, laktosfritt, LCHF, Paleo, Raw Food, 5:2 eller GI. Det känns som att alla förespråkare har otroligt bra argument kring varför man ska följa just deras diet eller kosthållning. Det verkar finnas något bra med allt. Jag blir så himla förvirrad och frustrerad av alla kostråd för det känns som jag ofta äter ”fel” och mår dåligt över det, får ångest, etc.

Jag har läst om din matfilosofi tidigare och gillar verkligen ditt tänk om att man ska följa kroppen och äta vad den behöver. Men hur kommer man dit? Och vad säger du om alla dieter? Vad ska man äta egentligen? 

Kram Hanna”

Svar:
Jag är ingen förespråkare av någon diet överhuvudtaget. Dieter brukar bara leda till att man blir väldigt upptagen av att tänka på mat och framförallt den maten som man inte får äta. Det föder en negativ cirkel och begränsar livet snarare än ser till att göra dig fri.

Jag tror på ”personal eating” och att alla måste hitta vad som funkar bäst för dem själva att äta. Om någon upplever att de inte mår bra av att äta t ex gluten eller laktos så ska man förstås inte fortsätta att göra det om man mår dåligt av det.

Man ska dock komma ihåg att vid en ätstörning kan det vara svårt att avgöra själv om det är du eller hjärnan som lurar dig att du inte mår bra av att äta t ex gluten. Det är ju ganska trendigt nu att utesluta viss typ av mat av bara farten och då är det extra viktigt för dig som är sjuk eller har en lätt ätstörning att verkligen känna efter vad du mår bra av. Det bästa du kan göra är att försöka vara ärlig mot dig själv. Behöver du ta hjälp med stöd kring maten så tveka inte att göra det.

Vi tänker cirka 60 000-80 000 tankar varje dag och det är därför viktigt att vara medveten om att alla våra tankar inte är sanna. Hjärnan ljuger för oss emellanåt (det är därför en anorektiker kan stå framför en spegel och tycka att hon/han ser tjock ut när verkligheten inte ser ut så).

Av den anledningen kan det ibland vara lurigt att kunna känna skillnad på vad som verkligen är du (kärlek, ditt hjärta) och vad som är sjukdomen (rädsla, hjärnan). Det är viktigt att skilja på dig och ätstörningen. Dock kan det vara svårt att göra detta själv vid en ätstörning eftersom sjukdomens mål är att göra dig sjukare.

vad-ska-man-ata-vid-atstorning
Hur ska man äta då? Hur gör man för att hitta sitt sätt?
Jag tror på att göra saker enkelt och komma bort från allt krångel med maten. När jag coachar är det därför viktigt att ta reda på varför mina klienter äter som de gör och vilka rädslor som finns bakom. Inte sällan finns det en hel del myter & fördomar kring maten. Det är viktigt att gå till botten med dessa och reda ut vad som är sant och inte.

Några vanliga missuppfattningar är att fett gör dig fet, om man bara dricker juice & te (detoxar) så blir man ”ren” och får ut alla gifter ur kroppen (många tycks ha glömt bort att kroppen faktiskt har ett alldeles utmärkt eget naturligt reningssystem som gör sig av med gifter via njurarna, levern, huden och lungorna!). Det här bara några exempel men det finns hur många föreställningar som helst om maten – tyvärr bidrar dem till att många av oss blir rädda för VANLIG MAT och i onödan utesluter kolhydrater, fett och så vidare.

Så för att kunna hitta din väg och vad som passar din kropp bäst rekommenderar jag att börja lyssna på kroppen och äta efter dess behov. Försök äta regelbundet (max 3-4 timmar mellan måltiderna) och från hela matcirkeln. Jag har precis publicerat en serie om att äta intuitivt. Första delen av fyra hittar du här med enkla instruktioner för att kunna ta de första stegen till ett mer kroppsvänligt & naturligt ätande.

Personligen gillar jag ren och hel mat. Jag tror på att kroppen mår bra av att undvika processad mat, transfetter och onaturliga kemiska tillsatser som inte är bra för våra kroppar (det finns förstås även tillsatser som är bra för oss bör tilläggas). Dock betyder inte detta att jag helt utesluter hel-och halvfabrikat för ibland är det toppen att inte behöva lägga så mycket tid på maten utan istället kunna prioritera tid med familj, vänner och aktiviteter snarare än att till varje pris få ihop en måltid som är så näringsrik som möjligt. Det är inte balans för mig. Jag är hellre flexibel, äter och umgås tillsammans med andra människor än prioriterar maten före det sociala eller att hitta på saker.

sa-har-ska-man-ata
Att jag föredrar naturlig mat innebär heller inte att jag mår dåligt eller får ångest när jag äter något som inte är det. Balans för mig är att äta lite av varje. Jag älskar hälsosam mat men det är helheten som gör det och inte varje enskild måltid. Jag vill inte tvingas välja mellan att dricka en grön juice med spenat & avokado eller äta en god pasta – jag njuter av båda lika mycket.

I min kost finns det därför utrymme för att äta allt – jag älskar grönsaker och fräsch mat men det blir inte särskilt nyttigt om jag bara skulle äta det. Ensidigt är vad det skulle bli och leda till kraftiga sug efter livsmedel som innehåller de näringsämnen som kroppen saknar. Det är av den anledningen som en del har svårt att bara ta t ex en bit tårta och vara nöjd med den eller vilja äta upp en hel chokladkaka om de väl tillåter sig en liten bit – kroppen svälter och signaler efter brist på det den saknar, det är inte svårare än så.

Hoppas du fick svar på din fråga. Kom ihåg att vi har olika kroppar så du måste testa vad som funkar bäst för dig. Enda sättet du kan ta reda på det är genom att äta. Du kan liksom inte äta fel. Det enda som kan hända är att kroppen kommer skicka signaler till dig att den vill äta x,y,z och slå till med starka sug såsom hetsätning och överätning om den lider brist på något.

Det är därför det är så bra att försöka äta ”lite av allt” och inte utesluta något… 😉

Lycka till!

Mat, Självhjälp

Hur sluta hets- och/eller överäta?

 

När jag åt som mest oregelbundet och uteslöt framförallt fett och kolhydrater gick jag så gott som dagligen runt och planerade för nästa gång som jag skulle få äta sötsaker. Dock brast planeringen rätt ofta och jag kunde t ex vakna vrålsugen mitt i natten och längta efter en (eller flera!) skål sockerstinn müsli (typ Start! eller Special K).

Ibland gav jag efter för kroppens begär men det resulterade bara i att en ny nyttigshetsperiod inleddes dagen efter och så höll det sedan på tills dess att det var dags att återigen tvingas ge efter för kroppens behov…

***

Så är det något som jag uppskattar särskilt mycket idag är det att jag överäter extremt sällan nu för tiden.

Numera händer det max cirka 1-2 ggr per vecka och då är det i princip nötter som jag har mycket svårt att sluta äta när jag väl börjar (kan jämföras med andra som äter chips, min svaga punkt är definitivt nötter, mår dåligt dagen efter när det blivit alldeles för stora mängder – inte bara psykiskt utan även fysiskt!). Dock tänker jag mycket sällan på sockriga produkter längre och aldrig att jag som förr ”ville frossa i dem” (huva, varför vill man egentligen överhuvudtaget ”frossa” i saker?! Oavsett om det är spenat eller choklad, bättre sprida ut måltiderna och äta mer regelbundet under dagen!)

Nedan följer en kort sammanställning över hur min utvecklingskurva har sett ut gällande cravings, överätningar och andra överraskningar i form av plötsliga ”sug”.

Svält/oregelbundet ätande/ensidig kost ( t ex lite eller inga kolhydrater och fett):

I princip dagliga eller iaf varannan dag överätningar eller enormt sug efter mat som kakor, godis, choklad, popcorn, söt müsli, vitt bröd, glass och liknande. Tänker flera gånger om dagen på mat och tycker inte det är så viktigt att lära mig äta och uppskatta vanlig mat utan störst fokus är hur jag ska kunna få in allt som är GOTT i min kaloribudget, dvs som fika och sötsaker.

Börjar bryta ätstörningen, äter oftare regelbundet och varierar måltiderna mer:

Överäter inte lika ofta, suget efter sött minskar, börjar tycka det känns rätt ok och skönt att uppskatta ”vanlig mat” igen.

Äter regelbundet och ofta varje dag noga med att få i mig hela kostcirklen och gott om energi:

”Glömt bort” att det finns något som heter godis, extremt få tankar på sötsaker, däremot oftare hungrig än tidigare och uppskattar verkligen lagad mat.

Sötsaker har fått mycket litet utrymme i mitt huvudet och plötsligt kan jag faktiskt tro på när t ex min mamma säger ”Jag tänker egentligen aldrig på godis om det inte är så att någon ställer fram en skål till mig, då äter jag såklart.”

Förr trodde jag aldrig att jag ens ville lära mig äta en vanlig lunch t ex.

Hellre skippade jag lunchen och åt istället en tårtbit eller liknande bara för att spara in på kalorier. Detta slutade dock aldrig bra!

Jag kände i hela kroppen att det var fel och det resulterade bara i ännu mer tankar på mat och en oro i form av hunger. Kroppen signalerade att den saknade en massa viktiga näringsämnen och resten av dagen så blev måltiderna helt upp och ner…

Hamnade i en ond cirkel där socker och snabba kolhydrater var det viktigaste, lät det gå extremt långt mellan måltiderna och kunde vakna mitt i natten och ha cravings efter högst märkliga ting!

Sedan nästan en månad tillbaka tänker jag nästan dagligen att det lugnet jag idag har i kroppen faktiskt är att likna med som när jag var 14-15 år , dvs då jag åt av bara farten, utan att tänka så mycket. Sover gott om nätterna, gärna länge på morgonen, etc.

Ett litet tips på vad som väntar er om ni idag tycker det är jobbigt med alltför starka tankar på när ni ”får lov” att äta godis nästa gång: Bort med förbuden så ska ni se att efter ett tag blir fika och godis inte så märkvärdigt och ni kommer få betydligt lättare att hantera den här typen av livsmedel.

Det går att sluta över-och hetsäta men nyckeln är att aldrig svälta.

Överäter du ikväll MÅSTE du fortsätta äta energitätt även i morgon, dvs inte svälta eller på annat sätt skaffa dig en marginal, det sabbar hela din tillfrisknadsprocess.

Mat, Självhjälp

Friskutveckling hösten 2010 – check!

Igår skrev jag om ovan och faran i att nöja sig med att bara kämpa sig ”halvfrisk” från ätstörningen – dvs man låter den sova. Med andra ord den är inte alltid närvarande men ändå tillräckligt ofta för att inte kunna tillåta sig själv att leva livet fullt ut. Istället finns den där smygandes i bakgrunden och dyker ibland upp för att ge en små tjuvnyp.

Jag vill inte ha det så och därför växlar jag upp tempot nu. Jag känner att jag är mogen för detta nu.

Här är ett axplock av de mål som avslöjar hur mina resa hittils sett ut (vilka utmaningar jag har haft) och vad som väntar på mig:

Friska vanor (som fungerar mycket bra/känns trygga och har ättränat på i cirka 13 månader)

Äter varierat och från hela kostcirkeln för att minska på läskiga och plötsliga sug och överätningsattacker (dvs noga med alla näringsämnen såsom fett, kolhydrater, protein, vitaminer och järn)

Äter regelbundet, oftast 4-5 mål per dag (låter inte det gå åtta timmar mellan målen som tidigare, detta kan ha varit bland det svåraste att bryta för mig)

Kompenserar inte (dvs får jag ångest får jag inte svälta, träna eller kräkas – detta är en av mina absoluta grundregler och som är en av de främsta anledningarna till att jag har orkat komma så här långt)

Mjölk i te/kaffe

Min nolltolerans/förbud mot sockret är avskaffat

Njuter av och äter bröd flera gånger/dag (har alltid varit en sann brödfantast så detta var viktigt för mig att få in ingen)

Njutningsmellanmål (i början blev det oftast söta mellanmål men detta har jag märkt kan variera över tiden, vissa perioder är jag inte alls sötsugen utan jublar istället över mer rejäl mat)

Flexibel  med mattider (hyfsatt i alla fall – har ett svängrum på cirka 2 timmars flexibilitet)

Friska vanor som jag infört under den här veckan och som ÄS i mig fortfarande har svårt att smälta (dock jublar den friska Anna såklart):

Jag har bytt ut fettsnål yoghurt mot creme fraiche och gräddfil (jätteläskigt men oj vad jag har längtat efter goda såser – DET ÄR SÅÅÅ VÄRT DET!)

Släppt helt på kaloriräkningen den här veckan (tidigare har jag haft en ungefärlig kaloriuppfattning men den här veckan har jag verkligen inte haft en aning, förmodligen är det därför jag känt mig så fri och sprudlande)

Förr vägde jag 100% av min mat, idag cirka 20% (den här siffran ska förstås ner till noll).

Strävar efter att mer regelbundet äta ”dramatisk mat” som pasta, ost och fetare mejeriprodukter (ost fixar jag som pålägg men i maten känns den fortfarande läskig!)

Jag har fikat och ätit helt utan ”Ana-förnuft”, dvs utan att jag egentligen varit direkt hungrig. Trots att det emellanåt känns som att man är en ”soptunna” och magen är full har jag inte hoppat över eftermiddagsfikan som den här veckan har varit chokladryck eller latte + mackor och/eller kakor. ÄS i mig undrar förstås hur länge jag kommer orka hålla på så här men just nu känns det som att svaret är FÖR ALLTID såklart!

Förresten, tips att släppa på kontrollen och kaloriräkningen är att köpa hem mat som man inte vet kalori-innehållet på eller har svårt att uppskatta mängden för (i mitt fall kan det tex vara att ha brieost på mackan, en skål nötter vid datorn när jag jobbar/bloggar, dricka en choklad-pucko från ICA-butiken (hellre det än att jag som tidigare alltid vägde mjölk + pulver), köpa hem en ny typ hamburgerkött, testa en chokladnyhet utan uppfattning om innehållsdeklarationen, äta blodpudding eller gratäng, etcetera. I regel testa mat som du ej har någon tidigare relation till, på sikt blir du snart kompis även med maten som du sedan tidigare har kopplat ihop med jobbiga ångest-attacker)

Har så mycket mer som jag egentligen vill skriva men nu får det bli punkt för ikväll.

Vi hörs i morgon, då är det fredag!