Ätstörningar, Ätstörningscoach, Frisk från ätstörningar

Intuitivt ätande – så här gör du del 4

Intuitivt ätande del 4I förra inlägget skrev jag om intuitivt ätande och gav dig några verktyg för att du ska bli bättre på att äta mer regelbundet, bli mätt och runt hela kostcirkeln. Jag berättade även vad du själv kan göra för att avdramatisera enskilda livsmedel.

Idag kommer del 4 som är den sista delen i min serie om intuitivt ätande. I detta inlägget avslutar jag med att ge dig några goda råd på vägen och avslöjar även varför det kan vara en god idé att äta lite sött varje dag istället för bara en eller två dagar i veckan.

Min förhoppning med den här serien om att äta, är att du efter att ha läst sista delen ska våga förhålla dig till mat och ätande på ett snällare sätt mot kroppen än vad du tidigare har gjort.

Trevlig läsning!

Lyssna på kroppenLärde mig lyssna på kroppens signaler 
Min vikt hade inte alls rusat iväg trots att jag åt sex mål om dagen (frukost, lunch, middag och tre mellanmål) och blivit noga med att äta runt hela kostcirkeln. Det häftiga var att jag märkte att när jag ätit en ganska salt måltid så ville jag gärna äta något sött vid nästa måltid. Eller om jag hade ätit potatis tidigare under dagen så blev jag mer sugen på bröd eller pasta vid ett senare tillfälle. När jag åt en efterrätt eller fika mitt på dagen så minskade mitt sug efter något sött på kvällen – det fick mig att sluta fantisera om att få äta upp en hel chokladask så fort jag blev ensam.

Den här upptäckten ökade min tillit till kroppen. Jag litade på att kroppen visste vad den gjorde. Jag förstod att kroppen var expert på att känna av vilka näringsämnen som det var brist på och inte jag. Den insikten bidrog till att jag kunde slappna av mer och bli mer tillåtande mot mig själv. Stegvis vågade jag börja äta allt mer när jag blev sugen på något och inte alltid efter klockan. Jag blev tryggare i att våga äta när jag var hungrig och sluta skjuta måltiden framför mig för att dra ut på det.

Träna bort ätbeteenden som att du måste ”passa på”
I samband med detta så slutade jag också att bry mig mindre om vad det var för veckodag som jag åt sötsaker på. Om jag var sugen på en kanelbulle mitt i veckan så gick jag och köpte bullen till eftermiddagsfikat istället för att längta efter att det skulle bli helg och då vräka i mig flera stycken bara för att få ”passa på”. På samma sätt innebar en lördag inte per automatik att jag ville äta pizza utan om jag blev sugen på det en tisdagkväll gick den veckodagen lika bra att få äta pizza på.

På så vis kom jag bort från ”passa på”- beteenden och jag blev världsmästare på att lyssna på min kropps signaler istället för att låta veckodagen få avgöra vilken mat som skulle serveras. Personligen har detta passat mig väldigt bra och bidragit till att jag idag har en  väldigt avslappnad relation till mat. Jag behöver aldrig fundera över när jag får äta något nästa gång eftersom jag inte har några speciella regler, tider eller dagar kring detta. Det gör att jag har gott om tid över till annat än att bara gå runt och längta efter mat hela dagarna.

godis varje dag
Lördagsgodis eller varje dag?
Jag minns att som barn bara fick jag bara äta godis på lördagar och konsekvenserna blev förstås att jag räknande minuterna tills dess att jag äntligen fick åka till godisbutiken och köpa en jättestor godispåse som jag smällde i mig samma dag. Att köpa godis blev som en mindre ceremoni och väldigt uppsjåsat.

Liknande knepiga beteenden har många kring alkohol omkring oss – särskilt i Sverige. I veckan får det inte drickas en enda droppe men när det väl blir helg så dricker sig en del så berusade eftersom det är lika bra att ”passa på” (… det är så många dagar kvar tills nästa helg…)

En del personer tror jag att det skulle passa mycket bättre att äta lite godis/sötsaker varje dag utspritt under hela veckan istället för att ösa i sig jättemängder under en förbestämt tid i veckan. Det är inte nyttigt för någon. Samma sak med alkohol – säkert skulle många omkring oss må mycket bättre att av inte hälla i sig så stora mängder bara för att det råkar vara helg.

 

Äta intuitivt del 3
Du kan också äta intuitivt

Jag förstår att det kan kännas läskigt att släppa den (inbillade) kontrollen som du har idag över maten (oavsett om det är en strikt kosthållning, ätardagar eller en tydlig uppdelning i vad som är ”nyttigt” och ”onyttigt”). Många (liksom jag själv trodde en gång) inbillar sig att de ska gå upp vikt och bli överviktiga eller tro att man aldrig kommer kunna sluta äta till exempel vetebröd när man väl tillåter sig att göra det.

Minska suget
Men jag lovar dig att om du verkligen tillåter dig att få äta hur mycket av något så är det värsta som kan hända faktiskt att du tröttnar på det till slut och blir sugen på något annat istället eftersom det är så kroppen fungerar. Liksom i mitt fall så kommer ditt sug att minska eftersom maten som tidigare varit förbjuden blir mindre laddad ju oftare du tillåter dig att äta det. När kroppen inte lider brist på något så kommer den sluta signalera till dig att du ska fortsätta äta det – försök att träna på att ha tillit till kroppen!

Ät när du är hungrig och var noga med mellanmål
Kom ihåg att äta när du blir hungrig och låt det inte gå för länge mellan måltiderna (max tre timmar). Var noga med mellanmålen och se dem som dina skyddsmåltider mellan huvudmålen för att ditt blodsocker inte ska sjunka under skosulorna på dig för då blir du hungrig som en varg och får svårt att fatta rationella beslut. Lagom hunger är därför bäst och där fyller mellanmålen en bra funktion.

Om du litar på kroppen så kommer den  att lita på dig
När kroppen upptäcker att du faktiskt lyssnar på dess signaler så kommer den att lita på att du ger den vad den behöver och därför inte behöver framkalla så starka signaler som
t ex hetsätning är ett uttryck för. Kroppen vet istället att du tar den på allvar och behöver inte oroa sig för att få den näring och energi som den behöver.

äta intuitivt del 4Att våga är att förlora fotfästet för en liten stund…
Jag ska inte sticka under stol med att det periodvis var riktigt tufft att kunna hitta tillbaka till friska beteenden och tankar kring mat. Det gick inte över en natt utan var en process som gick långsamt och kantades av en mängd bakslag.

Dock har jag aldrig ångrat en sekund att jag vågade kasta mig ut och släppa taget. De var otroligt jobbigt periodvis att övervinna alla hinder på vägen som fullkomligen skrämde livet ur mig periodvis. Jag tvekade ibland på om jag verkligen skulle klara av det men tack vare att jag aldrig lät tvekan få bli orsaken till att inte fullfölja min tillfrisknad så fortsatte jag envist med att träna på att äta lite av allt.

Priset som det innebar i slutändan att bli frisk är förstås helt oslagbart och jag skulle aldrig välja svälten igen. Jag är väldigt tacksam och lycklig idag – något som jag definitivt inte var under ätstörningen. Att vara sjuk och allt det lidandet som det innebar var ett alltför högt pris att betala. Jag önskar verkligen att fler får hjälp och att samhället (vi!) blir bättre på att agera förebyggande för att undvika att fler blir sjuka.

Behöver du hjälp med att äta?

I slutet av 2016 öppnar jag upp för nya klienter för hjälp med coachningätstöd och kostrådgivning.

Om du är nyfiken på att vara med eller få mer information så är du varmt välkommen att kontakta mig så återkommer jag inom kort.

Varmt välkommen att höra av dig!

Anorexia, Ätstörningar, Ångest, Livsträning, Mat, Självhjälp, Träna på att äta

Njutningsmellanmål

Frisk från ätstörningar

Jordgubbstårta – ett bra exempel på ett riktigt gott njutningsmellanmål. Midsommar står för dörren, klart du ska också ska vara med och fira sommaren med en god bit tårta. Kanske kan du låta den här helgen bli startskottet för att du ska börja äta något gott varje dag utöver dina vanliga måltider? Det är inte bara vid högtider man får lov att ”unna” sig – det är betydligt bättre (och mycket roligare) att inte bry sig om vilken dag det är för att få äta sötsaker. Spelar roll om det är tisdag och du äter en tårta? Är du sugen så ta en bit till fikat! Och tvärtom gäller också förstås. Bara för att det är helg måste du inte ”passa på” att äta om du inte är sugen förstås. Lyssna på kroppen!

En framgångsfaktor för att jag skulle kunna bli frisk var att vara noga med att äta njutningsmellanmål. Än idag är det bland det bästa jag vet!

För dig som inte vet vad detta är rekommenderar jag att läsa det det här inlägget (Vi kallar det njutningsmellanmål) som jag skrev år 2010. Jag kan avslöja att jag än idag är väldigt mån om att äta mina njutningsmellanmål.

Njutningsmellanmål är helt enkelt en vanlig fika men eftersom det ordet ofta kan vara väldigt laddat och ångestframkallande för många så väljer jag att kalla det för njutningsmellanmål.

När man har en ätstörning är det viktigt att träna på att äta ”förbjuden” mat och göra tvärtemot vad ätstörningen vill. Ofta hamnar sötsaker i den här kategorin med förbjuden mat.

Det är vanligt vid ätstörningar att den drabbade hoppar över måltider för att kunna ”unna” sig sötsaker vid ett senare tillfälle. Därför hoppar många över frukosten eller lunchen för att ”spara” sig till att få äta sina godsaker senare under dagen. Ofta passar man då på att äta extra mycket glass, godis, choklad, bullar eller vad det nu kan vara som känns lockande. Det är vanligt att man helst vill vara ensam när man äter detta.

I längden mår man inte bra att äta på det här viset, varken psykiskt eller fysiskt. Många väljer därför att hantera sin ångest genom att svälta, kräkas eller träna. Det är förstås en väldigt dålig kortsiktig lösning på problemet.

Det är mycket bättre att du lär dig äta ”lagom” av den här typen av mat. Att lära sig äta lagom är inte alls så svårt som det låter – du kan också göra det!

För att undvika överätning av förbjuden mat är ett tips att införa 1-2 njutningsmellanmål varje dag. Att äta sött regelbundet är viktigt för att lära sig äta den här maten i rimliga mängder. Förbud är det värsta du kan ha för dig själv. Det triggar nämligen ätstörningen.

Genom att göra tvärtemot vad du brukar ska du istället träna på att regelbundet äta sötsaker. Genom att äta sötsaker i rimliga mänger varje dag så avdramatiserar du dem och minskar på så vis risken för att utveckla bulimi eller hetsätning.

Den här typen av godsaker förtjänar inte alls att få uppta så mycket av din tid och tankeverksamhet. Jag är övertygad om att du kommer upptäcka att över hälften av de sötsaker som du går och längtar efter inte ens kommer smaka hälften så gott som du hade trott innan du fick sätta tänderna i dem.

Under dagen är det förstås viktigt att du är noga med att äta regelbundet (totalt cirka 5-6 mål/dag) och varierar din kost – undvik ingenting. Annars blir det snabbt obalans åt något håll och risken att du får ett kraftigt sug efter något särskilt ökar. Kroppen försöker alltid kompensera för det den saknar – lär dig lyssna på vad både din kropp & själ faktiskt behöver.

”Nyttigare” njutningsmellanmål i form av en äggmacka eller en tallrik fil är förstås också bra att få i sig ibland men det tror jag redan du är väldigt medveten om ifall du har hittat till den här bloggen.

Med handen på hjärtat går det inte att likställa njutningen som uppstår i kroppen av en äggsmörgås jämfört med en nygräddad kanelbulle eller mjuk kladdkaka.

Livet är långt och jag tror inte du vill sitta på hemmet en dag och ångra att du bara åt kokt torsk och broccoli i dina dagar?

Du förtjänar att njuta – varje dag! 

Trevlig midsommarhelg på er!

Mat, Självhjälp

Äta för själen

I veckan har jag varit en hel del på resande fot.

Härom dagen satt jag på tåget med en macka och en flaska bubbelvatten.

Såg ut över ett snötäckt Sverige. Robyns popiga refränger i huvudet.

Förutom vatten hade jag även en latte från Pressbyrån.

Älskade latte.

Tänker att sånt här gjorde jag aldrig förr.

Då var det alltid förnuftet som styrde och allting utöver ”basfödan” ansågs som onödiga kalorier.

Sånt som var gott var det bara svaga människor som föll för.

Frestelser.

Jag var inte sån.

Men under min senaste tågresa, visst hade jag lika gärna kunnat äta bara mackan och druckit vatten.

Kroppen hade blivit mätt ändå – men min själ hade inte blivit det.

Latten blev pricken över i:et.

Gräddet på moset.

Vardagslyx.

Något att se fram emot.

Längta efter.

Att njuta av.

För att uttrycka mig i klartext:

Jag har blivit grym på att sluta äta siffror!!!!

Att sluta räkna kalorier trodde jag länge var en omöjlighet men det har visat sig att det är det inte. Man är inte märkt för livet. Även fast att man en gång har pluggat in alla kaloritabeller som finns.

Det går, det går!

Istället för att dela upp mat i kategorier som ”extra kalorier som jag egentligen inte behöver” har jag lärt mig att styra tankarna och tänka lite annorlunda.

Vad händer efter att jag har gett mig själv det där lilla extra?

Det vill säga effekterna av en krämig latte blir utöver att tillgodose de fysiska behoven med kalcium, vitaminer, fett, protein, etc, följande:

En sprallig glad tjej med ett rent och lätt sinne.

Klara, fria och snabba tankar jmf. tidigare sega och tröga

Snabb reaktionsförmåga

En vaken tjej

Får nära till skratt

Mitt konsekvenstänkande förbättras

Min förmåga att avläsa andra människor egna språk som ironi och undermeningar ökar

Jag minns tiden när jag åt fem kokta äggvitor efter varje måltid. Detta gjorde jag säkert över ett halvår för att att döda sötsuget.

Men till vilken nytta?

Jag skulle kunna äta 50 kokta äggvitor idag också om jag ville. Bli mätt och gå ner i vikt.

Men varför? Till vilken nytta?

Tänk när jag är gammal och på väg att dö.

Ska jag då tänka ”jag klarade mig i alla fall levandes igenom livet på äggvitor.”

Vem blir lycklig av kokta äggvitor?

Jag vill vara lycklig.

Må bra.

Få njuta av den korta tiden som jag har fått här på jorden.

Jag är född i Sverige och hela världen ligger för mina fötter. Jag är dum om man slösar bort det.

Det är rent skitsnack dem som uppmanar till att sockerransonera, ta bort kolhydrater och alla livsmedel som ger oss njutning.

Kom ihåg att vi inte äter enbart för att uppfylla våra fysiska behov.

Mat, mellanmål, fika och godis fyller en superviktig funktion för vårt psykiska välmående.

Det är inget dumt uttryck att att äta för både kroppen OCH själen.

Detta är inte struntprat.

För att du ska kunna må bra innifrån och ut så måste du äta för din själ.

Dock är det lätt att glömma bort den då den inte syns på samma sätt som din kropp som du ju både kan se och röra vid. Påminn dig själv nästa gång du tvekar!

På min tågresa åt jag mackan och vattnet för att jag var hungrig och kroppen behövde påfyllning för muskler, celler, organ, etc.

Latten drack jag för själens skull.

Kroppen hade blivit mätt på bara mackan. Men som sagt, själen (jag) hade inte blivit den jag verkligen är, dvs fullkomlig, om jag hade hoppat över kaffet.

Jag har slutat att hålla tillbaka på den jag är.

Just därför äter jag.

Onödiga kalorier är inte längre onödiga då de gör mig till den personen jag verkligen är.

Anna.

Resultatet av latten blev i slutändan en pigg kropp och en lycklig själ

= 1 st BALANSERAD, FOKUSERAD och SOCIAL TJEJ!

Jakten på lycka är inte svårare än så här.

P.S Ber om ursäkt för rätt usla pedagogiska kunskaper. Men tror ni förstår ändå vad jag vill ha sagt.

Mat

Gör din egen müsli – vinn presentkort!


Som jag berättade i förra veckan ”Glöm inte bort frukosten” så sparkar jag idag igång en ny tävling i samarbete med Saltå Kvarn.

Två personer vinner ett presentkort på Min Müsli (värda 175:- styck).

Konceptet är enkelt och går ut på att du plockar ihop din egen favoritmüsli.

Det finns tre steg:

1. Välj müslibas

2. Välj ingredienser (t ex crunch, flakes, olika slags nötter, fröer, torkade frukter, etc)

3. Bekräfta beställningen (Müslin kommer hem i brevlådan inom några dagar!)

För att vara med i tävlingen ska du svara på tävlingsfrågan:

Vad är ditt godaste frukosttips?

Alla som svarar deltar automatiskt i utlottningen.

Du mailar ditt svar + ditt namn + emailadress till: vagenfran37kg@spray.se

Skriv ”Frukosttips” i ämnesfältet.

Tävlingen stänger kl 18.00söndag den 21/11. Vinnaren kontaktas därefter via mail.

Lycka till!

Produkttest

Produkttest: Vilmas Sjufrön Knäcke

Tänkte passa på att tipsa om ett knäckebröd som smakar mycket bra.

Det heter Vilmas Sjufrön och har funnits rätt länge i butik.

Första gången som jag fick reda på knäckebrödet var när jag fick det serverat med ”Stureplansdippen” (Philadelphia + Kalles Kaviar) på Sturehof för ett par år sedan.

Jag föll direkt!

Jag rusade raka vägen till mataffären och tänkte att jag minsann skulle köpa med mig ett paket hem på direkten – det var ju så otroligt gott.

Tyvärr var detta under en av mina svårare ätstörningsperioder och när jag väl fann knäckebrödet i butiken var det inte det höga priset som avskräckte mig ifrån att köpa det (tror det kostar cirka 29:-).

Nej, istället föll det på att jag inte kunde låta bli att – som vanligt läsa innehållsdeklarationen.

Jag räknade snabbt ut att knäckebrödet innehöll betydligt fler kalorier per 100 gram än mitt egna trygga knäckebröd som jag hade liggandes där hemma. Visst smakade det rätt trist och tråkigt men det var i alla fall kalorisnålt

Sen den dagen vågade jag aldrig äta Vilmas Knäckebröd igen.

Så gissa om det känns som en vinst när knäckebrödet numera har en given plats i skafferiet hemma hos mig.

Det är som sagt ett lite dyrare knäckebröd men är man singel eller vill lyxa till det lite extra till helgen kan det kanske vara värt det?

Själv äter jag det helst med en riktigt stark cheddar, paprika och lite gräslök på (från min egen örtträdgård – köpt färdiga plantor från ICA som jag sedan har planterat om!).

Även mosad avokado med örtsalt är jättegott som pålägg.

recept

Nötigt filmjölksbröd

Bilden gör inte brödet riktigt rättvis.

Smaken och särskilt konsistensen är ungefär 10 x godare än det ser ut!

***

Nej, jag har inte glömt bort er!

Receptet på nötbrödet som jag bakade i helgen kommer här. Det bästa är att brödet tar max 10 min att svänga ihop + 45 i ugnen (ingen jäsningstid). Fantastiskt praktiskt!

Jag är generellt en stor brödfantast och konsumerar helst bröd som innehåller något knaprigt, ju mer fröer och nötter desto godare enligt mig.

Förr klarade jag inte av att baka egna bröd för jag såg ju hur stora mängder nötter, dvs fett, som jag själv tillsatte. Ångesten rev i mig och jag kastade därför bröden efteråt eller så bjöd jag bort dem.

Men nu när jag håller på att städa upp efter anorexin bestämmer jag själv hur mycket nötter jag vill ha i mina bröd och därför är det här definitivt inget bröd för nöthatare. Det är inga blygsamma nötmängder här längre! Annars tycker ofta bröden man köper ute, t ex i butiker och på bagerier innehåller alldeles för lite nötter. Det är en lite dyrare ingrediens men helt klart gör det brödet så mycket godare!

Så älskar du nötter kan jag varmt rekommendera det här. Jag äter mina mackor med philadelphia, mosad avokado och toppar sist med några bitar lax. Blir mums filibabba! Min hjärna faller in i ett härligt lyckorus och fattar fortfarande inte riktigt att jag gör det här av egen fri vilja.

Ingen Ana och ingen ångest – helt underbart!

Superreceptet (med inspiration från Leilas bakbok A Piece of Cake)

4,5 dl filmjölk

1,5-2 dl solrosfrön

1,5-2 dl pumpafrön

2 dl grynblandning (alt. 1 dl rågflingor + 1 dl havregryn)

2,5 dl grovt rågmjöl

3 dl vetemjöl

1 dl linfrö

1,5 tsk salt

1,5 tsk bakpulver

1,5 tsk bikarbonat

Gör så här:

1. Sätt ugnen på 200 grader.

2. Blanda nötterna med dom torra ingredienserna. Rör sist ner filmjölken.

3. Lägg bakplåtspapper på en plåt. Arbeta ihop degen och forma den till en lagom limpstorlek. Placera den sedan mitt på plåten.

4. Grädda brödet i mitten av ugnen i ca 45 minuter.

Voilà – färdigt!

Mat, Träning

F.d träningsmissbrukaren ”tränar” igen

Gud vad roligt det var med Afrodansen igår!

Hade helt glömt bort hur det känns när hela kroppen studsar runt, rumpan skakar loss och höfterna rullar.

Annars den motionen jag haft under sommar har varit simning 1-2 ggr/veckan så det var roligt med något annorlunda.

Två tankar som slog mig under danspasset:

1. Vad roligt det blir att träna så fort man äter mellanmål FÖRE passet (förr tränade jag alltid på tom mage, fattar verkligen inte hur dum man får bli?!)

2. Träning blir kul när man vet att man inte måste tvångspringa ytterligare 1 mil efter danspasset…

Äter man ordentligt och är noga med att inte trappa upp sin träning utan nöjer sig med en normal träningsnivå (jag måste vara stenhård mot mig själv och verkligen alltid tänka på varför jag går och tränar och bara gå när jag verkligen vill!) tror jag ingen är dömd till att förbli träningsmissbrukare livet ut.

Träningen går att hantera, men det krävs att du är ärlig mot dig själv och aldrig går dit för att bränna kalorier. Det är grundregeln och så länge jag håller mig till den tror jag det kommer gå som en dans att hantera mitt f.d träningsberoende.

Ovanstående två punkter är helt nya vanor för mig och egentligen inga stora ”wow-upplevelser” för någon. De bygger på sunft förnuft och är inget hokus pokus.

För mig som alltid gjort allting så svårt för mig själv är de här två grundreglerna riktiga uppenbarelser. Träning kan vara roligt och inte bara plågsamt som jag har upplevt den innan.

Förra året trodde jag på allvar att jag aldrig skulle vilja sätta min fot i en träningslokal igen. Vilken tur att det går att ändra sig…

Så länge jag checkar av ovanstående punkter vandrar inte tankarna i väg under passet. Istället kan jag vara här och nu. Bli ett med dansen utan något som gnager och stör.

Med en lagom blodsockerkurva och mättad mage slipper jag under passet tänka på vad och när jag ska äta efteråt. Heller inga orande tankar på  hur långt jag kommer att palla springa på löpbandet i gymmet efteråt.

Lugn och ro. Mindfulness, det går att åstakomma.

Även när trummorna dånar som högst i lokalen och dina barfota fötter smattrar mot golvet. Ja, även då är det möjligt att känna lugn.

Så länge du är lugn i dig själv är det mycket enklare att hantera kalabalik omkring dig och en stressig tillvaro.

Mat är inte lösningen på allt, men på väldigt mycket!

recept

Nybakade blåbärsscones!

Med inspiration från Lina på mat.såklart kunde jag inte låta bli att ställa mig att baka blåbärsscones igår. De blev väldigt saftiga och goda + att de var ruskigt snabba att göra. Bra tips till ert mellis eller som extra lyxig frukost (gärna varma med lite smör på).

Sconsen innehåller både färska blåbär (+ lite krusbär från min trädgård) och smakar vanilj då grunden är smör + vaniljyohurt.

Blåbärs- och krusbärsscones med smak av vanilj
ca 10 st

2 dl grahamsmjöl
1 dl vetemjöl
2 dl grynblandning (eller havregryn)
1 tsk bakpulver
1 tsk bikarbonat
1 msk socker
1 krm salt
ca 50 g smör
2 dl vaniljyoghurt
0,5 dl färska blåbär + 0,5 dl krusbär (alternativt 1 dl frusna blåbär)

Gör så här:

1. Sätt ugnen på 225°.
2. Blanda alla torra ingredienser väl.
3. Skär smöret i kuber och finfördela det i mjölblandningen.
4. Rör ner vaniljyoghurt och arbeta hastigt ihop till en deg (jag använde båda händerna)
5. Blanda i bären.
6. Klicka ut ca 12 st scones på plåt med bakplåtspapper.
7. Grädda mitt i ugnen ca 15 minuter eller tills de fått fin färg.
Mat

Ät mer mellanmål!

Så då var klockan fem och det har blivit dags att stänga av telefonen, lämna kaffekoppen i köket, ta på sig jackan och brumma hem.

Nu känner jag att jag är tillbaka på riktigt i vardagen igen. Långt borta från semestertider…

Fredagskänslan är lyx att få längta efter och uppleva och något jag saknade under semestern då alla dagar var helg.

Det är något speciellt med att få köra totalt slut på hjärnan och bli så psykiskt utmattad efter en arbetsdag att t.o.m en bok känns ansträngande. Allt man vill göra är att komma hem och träffa människor som är viktiga för en, äta en god bit mat ihop och se på något tv-program som inte kräver allt för mycket engagemang av en.

Det slog mig hur mycket mer jag får ut av mina dagar nu för tiden. Jag har blivit hypereffektiv sedan jag började äta mellanmål. Ja, jag har faktiskt blivit en mycket bättre och roligare arbetstagare tack vare min mellanmål. Vad sysslade jag med förr kan man ju undra?!

Med ett extra mål mellan lunch och middah blir dagen inte så lång. Min hjärna vet att jag strax ”får lov” att fylla på med mer energi snart igen och därmed lämnar tankarna på mat mig i fred. Min hjärna vet att mat kommer snart igen och därför behöver den inte oroa sig utan koncentrerar sig med glädje på det jag verkligen behöver göra för stunden.

Jag minns när jag lät det gå 7-8 timmar mellan måltiderna (idag låter det helt hysteriskt, varför vill man göra det liksom?!).

Visst, man dör inte av att inte äta regelbundet men det jag inte tänkte på var alla de där mjuka värdena som man inte ser att man går miste om, som inte går att ta på.

T ex orkade jag aldrig bjuda på mig själv, skrattade aldrig högt, lyssnade inte uppmärksamt när någon pratade med mig, läste om en sida flera gånger utan att fatta vad som stod där (ja, det var t.o.m på svenska), tyckte folk var jobbiga om de ringde eller sms:ade mig, tog saker personligt, orkade inte bry mig att fråga om hur andra hade det och kände mig ofta seg (idag fattar jag att det var lågt blodsocker + för lite kalorier som var anledningen).

Fortfarande tycker jag det är lika spännande när jag ska gå och ta mitt mellanmål. Jag känner mig till och med lite barnslig när jag blir lika tacksam som ett barn på dagis när de får glass eller godis. Skillnaden mot barn (oftast är det så här iaf)  är att jag känner lika stor tacksamhet för en rejäl macka. Det måste inte alls vara sockrigt utan jag är fruktansvärt tacksam att jag ens får äta och KAN uppskatta riktig mat igen.

Så summan av kardemumman, gott folk:

ÄT MER MELLANMÅL!

Mat

Första jobbveckan avklarad!

Så här härligt sprallig känner jag mig efter att äntligen ha”lärt” mig att äta mellanmål regelbundet.

Jag fattar inte hur jag förr orkade sköta ett jobb när jag lät det gå 8 timmar mellan måltiderna?! Dock var det iofs sällan som jag log, skämtade eller skrattade högt.

Ironisk/bitter humor (som många med anorexi ofta är ”bra på”) kräver mindre energi, engagemang och entusiasm…

Gisela van der Ster kallar mellanmål för ”skyddsmåltider” i sin bok Mattillåtet.

Att fjäska för blodsockret är det bästa uttryck som finns tycker jag. Allt blir så himla enkelt, okomplicerat och framförallt kul så fort man äter med jämna mellanrum!

***

Kände mig så seg i måndags när jag slog mig ner framför jobbdatorn och knäppte på telefonen. Som väntat; en massa obesvarade mail, meddelande och telefonsamtal och det tog en bra stund innan jag visste vad jag hade gjort timmen innan som jag checkade ut för semester i juli.

Men som vanligt, efter en rejäl jobbvecka, är jag i fin form igen och det är en sådan härlig känsla när helgen väl kommer!

Dock känner jag mig lite tråkig när jag inte kan blogga och skriva på boken som mycket som jag vill. Efter en lång dag working 8-17 är jag rätt tom i huvudet och vill helst gärna ägna mig åt någon mer hjärndöd aktivitet.

Då blir det ofta att läsa bloggar eller se på TV (vilket är urtrist).

Håller i alla fall på att planera mina aktiviteter inför hösten. Jag vägrar stå kvar och stampa på samma fläck och se på när tåget åker ifrån mig.

Jag har så många saker och drömmar som jag vill hinna med att göra innan jag blir ”för gammal”. Det är en behaglig känsla att veta att jag, liksom alla friska människor, har en framtid och ett långt liv framför mig. Ett liv som jag uppskattar mer och mer för varje dag.

Förstår ni hur enkelt livet blir så fort man bara gör en sådan liten fånig sak som att helt sluta tjafsa med sig själv om det är ok att ta två skivor ost på mackan istället för att hålla sig till sin trygga skinkskiva?

Det ena ger det andra och det blir en slags positiv ”dominoeffekt”. Man kommer in i ett skönt flow och beslutsångesten avtar. Ett par veckor senare har man tagit ytterligare några steg bort från ätstörningens onda cirkel. Det går lättare än vad man kan tro!

Testa själva!