Ätstörningscoach

Bra med anorexi?

Hej alla fina därute som läser!

Började den här dagen med massor av härlig tennis och har varit hög på endorfiner ända sedan dess.

Det är så sjukt att något så trivialt som en enkel tennislektion kan göra en person så glad och lycklig.

Så varm i magen…

Om du skulle fråga mig vad som är absolut bäst i mitt liv just nu är det utan tvekan att jag har funnit lyckan i tennisen.

Efter år av svält och isolation (hm, låter lite som att jag har befunnit mig i en grotta… men skit samma) har jag äntligen hittat ett intresse.

En riktig Anna-grej!

Något som verkligen skriker JAAAAAAG!!!!

Om det bara var möjligt skulle jag helst vilja andas tennis dygnet runt! Det är så synd att det bara är en gång i veckan!

Jag har snuddat vid detta ämne tidigare, dvs att man måste nog ha varit rätt långt ifrån att leva ett vanligt liv (t ex pga sjukdom, fängelsestraff eller liknande) för att ens förstå en milligram av vad jag försöker säga i det här.

Små saker eller sådant som är en självklarhet för andra, glädjer jag mig verkligen åt nu för tiden.

Tar ingenting för givet. Men däremot njuter jag som fan av allt jag tar mig för (på ren svenska).

Jag har blivit förbluffande bra på att leva här och nu.

Inte sedan!

Inte längre fram!

Inte om tre år!

För vem vet var jag befinner mig då i livet?

Detta tankesätt och beteendeförändring har jag anorexin att tacka för.

Anorexin har förändrat hela min livssyn och jag är tacksam att jag fick göra den här spännande (och jobbiga) resan i mig själv vid en sådan låg ålder som 24 år.

Jag är så glad att jag inte kommer att vakna upp först vid 45 år och först då börjar att fundera på vad meningen med livet egentligen är och vad jag värderar högst och tycker är viktigt?

Tack vare sjukdomen har jag lyckats att städa banan fri för framtiden och på så vis ökat mina förutsättningar för att verkligen kunna möta människor på riktigt och samtidigt kunna uppskatta alla de saker som kommer att komma i min väg.

Öppen för fler möjligheter än om man konstant går med skygglappar på som många ”normala” och ”vanliga” människor gör…

Det är inte förrän du blir rejält sjuk (t ex en förkylning) som du uppskattar tiden då du är helt frisk.

Visst är det väl så?

Tennis är en liten bit av alla de ”vardagliga” men härliga saker som kommit i mitt liv på sistone. Och mer ska det bli! Det här är bara början!

Snurrigt och mycket spontant inlägg det här. Men det är skrivet med det allra största hjärtat, det kan ni hoppa upp och sätta er på!

Vill även passa på att efterlysa fler tennisgalningar i Stockholmsområdet.

Vill du spela tennis en kväll?

Maila gärna på: vagenfran37kg@spray.se

/ Anna, tillbaka på banan igen.

Mat

Cafétips i Stockholm

Skön lördag!

Mötte upp två fina tjejer tidigt idag för en mysig dag runt Stockholm.

Vädergudarna var med oss hela dagen (nästan). Säg den stad som inte är vacker i solsken (och tvärtom)!

Blev en sväng ut på Djurgården där vi gjorde en paus på Flickorna Helin och Voltaire. Ett av mina favoritställen när det gäller framförallt atmosfär och fikautbud (mycket choklad och nötter).

Promenerade sedan tillbaka till city och färden gick vidare längs söders alla gator.

Mycker prat i mun, strosande, skratt och filosoferande idag. Precis som det ska va…

Dagen avlutades på Söders lite busiga Vurma.

Finns det något annat ställe i världen som man får sin macka serverad med ett rosa cocktailparaply så säg…?!

Självhjälp

Stök i köket

Bild lånad från profffsfotografen Helena.

Prat. Värme.
Skratt. Chokladbollar.
Tända ljus. Hjärtan.
Fniss. Mys.
Nybakat bröd. Snökristaller.

Kärlek.

Min tes:

När man tagit sig ur en ätstörning kan livet inte bli annat än bra!

Låter kanske lite knäppt men jag kan förstå den frihetskänslan som måste infinna sig hos en person som varit inspärrad på livsstid och sedan en dag med ens släpps fri?

Hela livet ligger plötsligt framför mig. Så många möjligheter.

Så många fina stunder att se fram emot och få längta efter.

Vet knappt vart jag ska börja… Finns så mycket som jag plötsligt inser att jag längtar efter och måste få uppleva.

Men det allra bästa är nog ändå att jag har förstått att jag inte kommer att tvingas leva det ensam.

Till och med jag kommer att ha någon (eller några!) att få dela livets alla härligheter med…

Ja, till och med jag…!!!!

Mat, Självhjälp

Äta för själen

I veckan har jag varit en hel del på resande fot.

Härom dagen satt jag på tåget med en macka och en flaska bubbelvatten.

Såg ut över ett snötäckt Sverige. Robyns popiga refränger i huvudet.

Förutom vatten hade jag även en latte från Pressbyrån.

Älskade latte.

Tänker att sånt här gjorde jag aldrig förr.

Då var det alltid förnuftet som styrde och allting utöver ”basfödan” ansågs som onödiga kalorier.

Sånt som var gott var det bara svaga människor som föll för.

Frestelser.

Jag var inte sån.

Men under min senaste tågresa, visst hade jag lika gärna kunnat äta bara mackan och druckit vatten.

Kroppen hade blivit mätt ändå – men min själ hade inte blivit det.

Latten blev pricken över i:et.

Gräddet på moset.

Vardagslyx.

Något att se fram emot.

Längta efter.

Att njuta av.

För att uttrycka mig i klartext:

Jag har blivit grym på att sluta äta siffror!!!!

Att sluta räkna kalorier trodde jag länge var en omöjlighet men det har visat sig att det är det inte. Man är inte märkt för livet. Även fast att man en gång har pluggat in alla kaloritabeller som finns.

Det går, det går!

Istället för att dela upp mat i kategorier som ”extra kalorier som jag egentligen inte behöver” har jag lärt mig att styra tankarna och tänka lite annorlunda.

Vad händer efter att jag har gett mig själv det där lilla extra?

Det vill säga effekterna av en krämig latte blir utöver att tillgodose de fysiska behoven med kalcium, vitaminer, fett, protein, etc, följande:

En sprallig glad tjej med ett rent och lätt sinne.

Klara, fria och snabba tankar jmf. tidigare sega och tröga

Snabb reaktionsförmåga

En vaken tjej

Får nära till skratt

Mitt konsekvenstänkande förbättras

Min förmåga att avläsa andra människor egna språk som ironi och undermeningar ökar

Jag minns tiden när jag åt fem kokta äggvitor efter varje måltid. Detta gjorde jag säkert över ett halvår för att att döda sötsuget.

Men till vilken nytta?

Jag skulle kunna äta 50 kokta äggvitor idag också om jag ville. Bli mätt och gå ner i vikt.

Men varför? Till vilken nytta?

Tänk när jag är gammal och på väg att dö.

Ska jag då tänka ”jag klarade mig i alla fall levandes igenom livet på äggvitor.”

Vem blir lycklig av kokta äggvitor?

Jag vill vara lycklig.

Må bra.

Få njuta av den korta tiden som jag har fått här på jorden.

Jag är född i Sverige och hela världen ligger för mina fötter. Jag är dum om man slösar bort det.

Det är rent skitsnack dem som uppmanar till att sockerransonera, ta bort kolhydrater och alla livsmedel som ger oss njutning.

Kom ihåg att vi inte äter enbart för att uppfylla våra fysiska behov.

Mat, mellanmål, fika och godis fyller en superviktig funktion för vårt psykiska välmående.

Det är inget dumt uttryck att att äta för både kroppen OCH själen.

Detta är inte struntprat.

För att du ska kunna må bra innifrån och ut så måste du äta för din själ.

Dock är det lätt att glömma bort den då den inte syns på samma sätt som din kropp som du ju både kan se och röra vid. Påminn dig själv nästa gång du tvekar!

På min tågresa åt jag mackan och vattnet för att jag var hungrig och kroppen behövde påfyllning för muskler, celler, organ, etc.

Latten drack jag för själens skull.

Kroppen hade blivit mätt på bara mackan. Men som sagt, själen (jag) hade inte blivit den jag verkligen är, dvs fullkomlig, om jag hade hoppat över kaffet.

Jag har slutat att hålla tillbaka på den jag är.

Just därför äter jag.

Onödiga kalorier är inte längre onödiga då de gör mig till den personen jag verkligen är.

Anna.

Resultatet av latten blev i slutändan en pigg kropp och en lycklig själ

= 1 st BALANSERAD, FOKUSERAD och SOCIAL TJEJ!

Jakten på lycka är inte svårare än så här.

P.S Ber om ursäkt för rätt usla pedagogiska kunskaper. Men tror ni förstår ändå vad jag vill ha sagt.

Självhjälp

Äg dina egna tankar!

Underbara ni!

Tack för er fantastiska tålmodighet, hejarop och förståelse för att blogginläggen här för en kort stund har blivit lite glesare.

Dock lovar jag att allt som jag försöker att göra utanför bloggvärlden är väl värt att vänta på!

Dessutom passar jag såklart på att leva lite också… 🙂 Ha kul och njuta lite extra när jag inte bara jobbar och låter hjärnan gå på högvarv.

I början av veckan fyllde jag på mitt MåBra-konto i form av en helkväll tillsammans med det härliga nätverket 4good.

Man blir verkligen aldrig besviken på deras inspirationskvällar!

Jag var egentligen rätt stressad när jag kom till Rival i måndags kväll men den känslan försvann så fort jag satte min fot innanför dörrarna. Kort därefter kunde jag sjunka ner i en av de mjuka stolarna med en proppfull goodiebag i min famn.

Kvällen kunde börja!

Temat var Get Bodywise and Soulful och var ett event av många som 4good regelbundet anordnar runtom i landet.

Liksom förra gången när jag gick på ett av nätverkets många Stockholmsevent imponerades jag över hur hela 4good-teamet och föreläsarna som var inbjudna lyckas med konststycket att förmedla en sådan varm och ”familjär” känsla till alla oss som sitter där. Vi är trots allt över 600 pers i publiken och jag slår vad om att det inte finns en enda person som kan låta bli att inte ryckas med eller smittas ner av all glädje och energi som fullkomligen sprakar i lokalen.

För er som ännu inte har besökt en 4good-kväll så kan jag berätta att kvällen vanligen inleds med ett lotteri. Dvs platsen som du sitter på har ett nummer och om du har tur så är det just ditt nummer som konferenciern ropar upp. Det brukar vara ett helt batteri med generösa priser i form av allt från resepresenkort, frisörbesök, designade inredningprylar, lyxig choklad, m.m.

Varje kväll har man bjudit in olika föreläsare och den här gången var det Blossom Tainton, Caroline af Ugglas, Michael Södermalm och Ulrica Norberg.

Det som är så bra med de här kvällarna är att ofta är det alltid någon av föreläsarna som man kanske aldrig har hört talas om men det gör inget. 4good et nämligen vad dem gör och är proffs på att veta vilka personer som går hem hos publiken. Inte en enda gång tittar man på klockan då de inbjudna verkligen vet hur man berättar en historia och hur man inspirerar andra att våga göra saker som skrämmer en.

Det som jag framförallt tar med mig från den här kvällen var det som Michael Södermalm pratade mycket om.

Han ställde följande fråga till oss i publiken:

”Vad är skillnaden som gör skillnaden?”

Han syftade på varför vissa människor verkar ha mer lycka i sina liv, ofta tänker positivt, har tur, blir mer framgångsrika, etc. Samtidigt som det finns en helt annan grupp människor som nästan alltid tycks ha något att klaga på.

Varför är det så?

Michael bekräftade något som jag för längesedan talade om för en – på den tidennära vän.

Hon tröttnade och tjurade rätt ofta på att jag alltid var glad och ”så himla käck”. Tyckte jag var en ”turnisse” och att allt bara gick av bara farten för mig medan hon själv jämnt gick runt och beklagade sig över att hennes liv var så trist.

Undertonen i hennes syrlighet var att jag aldrig behövde kämpa utan att allting bara ”kom till mig”.

Hon hade så fel.

Det sa jag också till henne en dag när jag hade tröttnat på allt hennes gnäll. Inte likt mig egentligen men tyckte till slut att det var bäst för henne själv att kanske börja se lite annorlunda på sig själv och livet.

Jag sa ungefär samma sak till henne som Michael sa till oss i publiken i måndags.

Nämligen att allting börjar hos sig själv.

Man kan inte leva hela livet genom att gå runt och störa sig på andra, vara avundsjuk eller försöka förändra alla personer som man har svårt för.

Den enda som man verkligen kan förändra är sig själv!

När jag tränades till säljare präntade min mentor in en sak som jag aldrig någonsin glömmer:

Allvarligt viftade han med fingret och sa:

”Kom ALDRIG och påstå att en person har tur!

Allt handlar om hur bra du är på att se möjligheter.

… och möjligheter finns ÖVERALLT och HELA TIDEN!”

Har du rätt inställning kommer du också snart att upptäcka detta.

Livet är- oftast iaf – inte mer orättvist än för någon annan.

Tusen tack 4good för att ni ser till att få så många människor att bli mycket varmare, gladare och närmare varandra!

Ni behövs!

P.s För er som är nyfikna på att få se lite bilder från igår så kan ni klicka på länken.

Självhjälp

Live your dream

Någon kanske undrar var jag håller hus någonstans?

Just nu jobbar jag dygnet runt med en sak som jag snart hoppas kunna sjösätta.

Vet att jag har skrivit en del tidigare om diverse ”projekt” och man kan väl säga att vi närmar oss själva slutknorren på det hela.

Får gåshud av blotta tanken och härligt varma fjärilar i magen snurrar runt, runt!

En av de sista pusselbitarna till det hela fick jag på Beautiful Business Award tidigare  i veckan.

Även stipendiet från UnderbaraClara har varit en viktig nyckel till att verkligen våga ta steget till att göra det som jag brinner för.

Snart så!

Annars har min vecka bestått av lite allt möjligt.

Allt från jobb och latte på Mocco (första gången jag var där och mitt löfte till mig själv sedan jag flyttade till Sthlm är ju att testa så många olika caféer som möjligt) till en del nätverkande och förstås tennis!

Förresten, hör ni hur jag själv låter?

Det är mitt liv som jag beskriver ovanför.

Mitt liv.

Jag som inte hade något liv så sent som i somras.

Jag har fortfarande stora problem att på riktigt fatta det här.

Jag lever idag mitt liv som jag själv har byggt upp, helt från grunden.

Sakta men säkert har jag orkat pussla ihop grundläggande viktiga bitar för att kunna forma det liv som jag vill leva.

Det liv som passar just mig.

Jag har slutat att fly så fort sociala sammanhang eventuellt kan komma att innebära någon slags mat (man kan ju aldrig vara helt säker…).

Och kanske viktigast av allt: Sakta går jag från mitt sociala utanförskap till hitta nya vänner.

Jag har i flera år med egna ögon bevittnat, dokumenterat och själv varit en stor del av en livsfarlig psykisk sjukdom.

Och jag har bevisat att det går att ta sig ur den.

Samma starka mentalitet som höll på att kosta mig livet använde jag istället till att ta mig tillbaka.

Jag har på egen hand identifierat och praktiserat verktygen som behövs.

Det tog visserligen hela åtta år av mitt liv men det spelar mindre roll. Huvudsaken är att jag nu förhoppningsvis har MINST 50 st härliga och friska år framför mig att se fram emot.

Jag är nyförlöst, sprallig och full i fan.

… och jag ler igen, med ögonen!

Produkttest

Produkttest: Vilmas Sjufrön Knäcke

Tänkte passa på att tipsa om ett knäckebröd som smakar mycket bra.

Det heter Vilmas Sjufrön och har funnits rätt länge i butik.

Första gången som jag fick reda på knäckebrödet var när jag fick det serverat med ”Stureplansdippen” (Philadelphia + Kalles Kaviar) på Sturehof för ett par år sedan.

Jag föll direkt!

Jag rusade raka vägen till mataffären och tänkte att jag minsann skulle köpa med mig ett paket hem på direkten – det var ju så otroligt gott.

Tyvärr var detta under en av mina svårare ätstörningsperioder och när jag väl fann knäckebrödet i butiken var det inte det höga priset som avskräckte mig ifrån att köpa det (tror det kostar cirka 29:-).

Nej, istället föll det på att jag inte kunde låta bli att – som vanligt läsa innehållsdeklarationen.

Jag räknade snabbt ut att knäckebrödet innehöll betydligt fler kalorier per 100 gram än mitt egna trygga knäckebröd som jag hade liggandes där hemma. Visst smakade det rätt trist och tråkigt men det var i alla fall kalorisnålt

Sen den dagen vågade jag aldrig äta Vilmas Knäckebröd igen.

Så gissa om det känns som en vinst när knäckebrödet numera har en given plats i skafferiet hemma hos mig.

Det är som sagt ett lite dyrare knäckebröd men är man singel eller vill lyxa till det lite extra till helgen kan det kanske vara värt det?

Själv äter jag det helst med en riktigt stark cheddar, paprika och lite gräslök på (från min egen örtträdgård – köpt färdiga plantor från ICA som jag sedan har planterat om!).

Även mosad avokado med örtsalt är jättegott som pålägg.