Frisk från ätstörningar, Spiritualitet

Attraktionslagen & spiritualitet vid psykisk hälsa

attraktionslagenOavsett om du redan är en spirituell junkie eller är ny till det andliga och spirituella så tänkte jag idag dela med mig en del av min andliga resa som jag inte pratat så mycket om tidigare.

Detta kanske inte är för alla men jag tror att i alla fall för några av er så kan det här bli en liten hjälp på vägen mot att bli frisk eller åtminstone öppna ögonen för ett spirituellt verktyg om du inte använt detta förr.

Min tro, barndom & universum
Jag har alltid haft en stark tro ändå sedan jag var ett litet barn. Jag var helt övertygad om att det fanns en gud men hade ganska svårt att se vilken form som den/hen kom i. Jag trodde dock aldrig riktigt på himmel & helvete utan mina tankar drog alltid mer åt reinkarnation (själavandring där själen återföds i en ny kropp efter döden, antingen som människa eller djur beroende på vilka handlingar som vi har gjort).

Med tiden valde jag att ha flera namn för Gud som t ex ljuset, universum, energin, m.fl. Jag gick inte i kyrkan särskilt mycket mer än vid skolavslutningar & jul men var ändå i kontakt med Gud varje dag eftersom jag vände mig mot de här energierna när jag hade något på hjärtat eller funderade över något.

Gud, tur eller bara en ren slump?
Jag har alltid känt att jag har haft ”osynliga krafter och starka energier” omkring mig under hela min uppväxt. Energierna har alltid fungerat så att det jag har trott på, bett om och önskat har jag med tiden också fått. Många i min närhet (ofta de mer negativa personerna) har sagt till mig att jag har sådan ”tur” med allting. Därför har de nästan önskat ibland att något ska få fel för mig bara för att jag inte ska förvänta mig att allting ska gå min väg hela tiden.

Tur eller inte? Jag brukade svara att ju mer jag tränar desto mer tur verkar jag få… 😉

frisk-fran-atstorningarÄtstörningen fick mig att sluta tro
Dock försvann alla mina upplevelser av de här fantastiska  energierna i samma ögonblick som jag blev sjuk i anorexi året innan jag skulle fylla 16 år. Under alla mina följande år som ätstörd (drygt tio år) hade jag noll kontakt med det andliga. Med åren glömde jag bort min tro och vad jag förlitade mig på egentligen. Jag kände mig inte alls grundad längre.

Ätstörningen åt på så vis upp allting i mitt liv och så även det jag tidigare hade brunnit för och trott på under hela min barndom. Det bidrog till att jag kände mig ännu mer vilsen och utelämnad åt ingenting.

Blir friskare och börjar återfå min tro igen
I slutet av min sjukdom/början på min tillfrisknad när jag var runt 23-24 år så började jag hitta tillbaka till mina rötter igen och vågade så småningom börja tro igen.

Idag kallas detta sättet att tro Attraktionslagen (The Law of Attraction) men under min uppväxt kände jag inte alls till begreppet men det är/var i stort sätt samma sak som jag alltid har trott på men aldrig haft någon etikett eller namn för mitt sätt att tro på.

Attraktionslagen innebär att all energi som du skickar ut också kommer tillbaka. Dvs alla dina tankar, ord och val/handlingar. För många är boken The Secret en bra ingång om man vill veta mer om Attraktionslagen.

attraktionslagen-bli-frisk-fran-atstorning
Följ hjärtat och välj kärlek
Genom att berätta för universum vad du vill ha i livet och genom att du själv sänder ut positiv energi i form av positiva tankar, känslor och handlingar så är det också det du får tillbaka. Om du däremot tänker, säger och gör negativa val för dig själv eller andra så är det också det du får tillbaka. ALLTING som du säger och tänker kommer tillbaka till dig! Du vet inte när och inte hur men du kan vara säker på att det negativa kommer någon gång och i någon form.

Det är därför det är så viktigt att våga följa hjärtat som är fyllt med kärlek istället för hjärnan som är fyllt med rädsla (och massor med tankar som inte alls är sanna alltid).

Få mer flow i livet!
Jag har alltid varit en väldigt positiv tjej och är fast övertygad om att det är därför jag upplever att jag också får mer ”flow” i livet när tänker på attraktionslagen och är medveten om vilken energi som jag sänder ut.

Jag märker direkt när jag hamnar i en ond tankecirkel – per automatik får jag plötsligt rött vid alla stoppljus och får överlag mer motstånd i livet på alla plan. Det slår aldrig fel!

Attraktionslagen & spiritualitet vid psykisk hälsa?
För att knyta ihop säcken så började jag använda mig av det här tankesättet och tro allt mer under min tillfrisknad. Bland annat använde jag ofta affirmationer och tillverkade en visionboard över vad jag önskade mig från livet & universum. Den hade jag vid sängen så att jag kunde se och fyllas av ny inspiration & motivation varje morgon & kväll.

psykisk-halsa
Existentiella frågor & sinnesro
Min poäng är att jag tror att fler skulle må bra av att utforska det existentiella ännu mer och faktiskt våga tro på något. För egen del utforskar jag detta mer för varje dag och upplever att de allra sista pusselbitarna som gör mig riktigt hel är att tro. Det förtydligar mitt syfte på jorden. Den tanken – att vi alla har ett syfte på jorden och vår uppgift går ut på att ta reda på vad den är ger mig sinnesfrid och skapar ett härligt lugn inombords.

Vi har alla ett syfte och minst en egenskap som vi är riktigt bra på.
Jag tror vi alla är s.k Masters på något i livet. Utmaningen är att ta reda på vad ens uppgift och syfte på jorden är. Det tar olika lång tid för oss innan vi hittar vad det egentligen är.

Jorden är ett enda stor klassrum där vi lär oss hela tiden och tränas för något ännu större som väntar på oss. Livet går ut på att du ska hitta din gåva och ge/lära den vidare till någon annan som behöver den. När livet är slut ska det vara så. Då har vi slutfört uppgiften som vi från början har hit kommit till jorden för och går sedan vidare till nästa viktiga uppgift som väntar på oss någon annanstans.

Vad tror du? Har du funderat över ditt syfte i livet? 

Personligt

Fler frågor om mig

fragor-om-mig
Vad roligt att ni verkade gilla de tidigare inläggen om mig och vad jag arbetar med.

Jag tänkte att vi fortsätter i samma spår med lite blandade frågor om mig, mina intressen, favoritmat, med mera.

Vilka var dina favoritämnen i skolan? Språk, samhällsvetenskap och teater.

Vad dricker du helst? Vatten. Till middag gärna en iskall alkoholfri öl.

Vad är din favoriträtt? Jag gillar varma grytor och särskilt den här med kyckling, spenat, kokosmjölk, sötpotatis med cashewnötter eller rostad mandel. Serveras med ris.

Vad lägger du helst pengar på? Bra och rättvis mat, resor och upplevelser.

Vilken bok rekommenderar du? The Secret. Annars Robin Sharmas böcker som Munken som sålde sin Ferrari, Ledaren utan titel och Vem gråter vid din grav?

Favoritfärg? Lila.

Vart reser du helst? USA.

Har du några syskon? Ja, 2 st storebröder.

Vilken är din favoritrestaurang? Restaurang Salt som ligger precis vid vattnet i Tylösand, Halmstad. Magiskt att sitta på deras veranda och se på när solen går ner där en sommarkväll.

Är du en känslomänniska? Absolut. Jag har inte alltid gillat den här egenskapen men idag ser jag det som en av mina största styrkor och något jag är tacksam över. När jag träffar människor idag med olika utmaningar och de berättar hur de mår så är jag mycket bättre på att kunna hjälpa dem eftersom jag har gjort en liknande resa själv. Först när du klarar av att känna och gå på djupet med dina känslor så kan du också identifiera orsaken bakom, ta itu med problemet och gå ut starkare. Det är då du utvecklas och kan gå vidare.

affirmationer-vid-atstorningar

Använder du affirmationer? Ja, varje dag. För dig som inte vet vad en affirmation är så är det helt enkelt en positiv mening som du säger, tänker eller känner – ja, ALLTING! När du säger din mening (affirmation) skickar du ut den och rätt energi till universum. Enligt attraktionslagen så all energi som skickas ut till universum kommer också tillbaka till dig, du vet bara inte när du får det tillbaka eller i vilken form. Men det kommer tillbaka och det är därför det är så viktigt att vara medveten om sina tankar och tänka positivt. Skickar du ut negativa tankar, ord eller känslor så kommer dem också tillbaka så det är bra att veta vad du skickar ut för något. The Secret är en superbra bok om attraktionslagen för dig som blir nyfiken och vill veta mer om detta.

Kan du ge ett exempel på en affirmation som du gillar? Det finns jättemånga. Det här är en favorit: Jag är ärlig mot mig själv, lyssnar på mitt hjärta och väljer kärlek.

Vad lyssnar du på för musik? Robyn och Laleh för både musiken och låttexterna. De följer sina hjärtan och det hörs i musiken tycker jag.

Din favoritfilm? Jag ser inte så mycket på film. Dock tycker jag Titanic fortfarande är helt fantastisk även fast det snart är 20 år sedan den hade premiär första gången.

Favoritprogram? Bonde söker fru är mysigt 🙂

En god vana? Varje dag är mitt mål att göra minst en god sak för någon annan utan att det är jobbrelaterat eller självklara saker som man förstås alltid bör göra som medmänniska.
Det kan t ex vara att ta sig tid att stanna och fråga om någon behöver hjälp med att hitta
rätt eller läsa kartan om hen ser lite förvirrad ut.

Vad vill du ändra på? Jag upplever att Sverige har blivit ett kallt land att leva i och gillar inte det. Det känns som att vi har slutat att ta hand om varandra och lämnar den som har det kämpigt eller är sjuk till sitt eget öde. 

Om det är något jag vill hjälpa till med så är det att förändra detta.

Det är ok att vara rädd men det får inte hindra oss från att sluta agera när vi ser att något är fel.

Det går inte att skylla på att man är rädd.

Det är inte att ta ansvar för sina handlingar eller medmänniskor.

Vi måste bli bättre på att välja kärlek, våra hjärtan och
stå för det vi tycker känns rätt. 

Självhjälp

Vara Där

Där, Där, Där…

– DÄÄÄÄÄR!

Efter att bloggen legat nere några veckor och många har mailat och bett om access till webbplatsen, ligger den nu uppe igen.

Anledningen till att det plötsligt krävdes lösenord för att komma åt den är för att jag testat runt med lite olika plattformer, layouts, design och innehåll för att få sidan så användarvänlig som möjligt.

Bloggen ser nu ut som vanligt igen och jag har blivit 100 gånger rikare med bra idéer om hur jag vill att sidan ska se ut och fungera i fortsättningen.

Tycker det är bra om det går att göra något bra av allt det här som skett under nästan ett helt decennium.

Är väldigt tacksam över all positiv feedback jag fått och fortfarande får från er läsare genom åren.

Ni är guld!!!

/Anna

Ätstörningscoach

Det är min början.

Kära Ni,

Det har blivit dags för mig att kila vidare.

Egentligen hade jag tänkt låta det förra inlägget bli de absolut sista raderna som skrevs här. Men för att det inte ska kvarstå några frågetecken så skriver jag nu ut det i klartext:

Tack hjärtligaste alla som valt att följa Vägen från 37 kg!

Mitt liv och min resa fortsätter på annan plats.

Inte här.

Men vi kommer att mötas igen.

Dock utan din vetskap att det faktiskt var jag som en gång var ”hon den där Anna”.

Bra Bäst så.

För er som vill ha mer av Vägen från 37 kg så garanterar jag att även fast att det inte längre skrivs något mer på just den här webbplatsen så kommer både min penna och hjärnceller även i fortsättningen att gå glödheta.

Tack än en gång alla som följt med på den här resan!

Tack alla fantastiska läsare, andra skarpa bloggare & journalister (ni vet själva vilka ni är), kritiker, sponsorer och samarbetspartners.

Utan er skulle min jakt efter det friska livet inte ha varit hälften så spännande att genomföra. Ni har kryddat mina mentala och fysiska förändringar bara genom att finnas där. Satt guldkant på en annars svår och lång kamp.

Men hörrni, det gick till slut…!!!

För framtida förfrågningar, krönikor, artiklar, intervjuer, etc når ni mig även fortsättningsvis på: vagenfran37kg@spray.se

Jag ser fram emot vårt möte.

Varma & innerliga tankar från mig!

/ Anna

www.vagenfran37kg.wordpress.com

Ätstörningscoach

Bra med anorexi?

Hej alla fina därute som läser!

Började den här dagen med massor av härlig tennis och har varit hög på endorfiner ända sedan dess.

Det är så sjukt att något så trivialt som en enkel tennislektion kan göra en person så glad och lycklig.

Så varm i magen…

Om du skulle fråga mig vad som är absolut bäst i mitt liv just nu är det utan tvekan att jag har funnit lyckan i tennisen.

Efter år av svält och isolation (hm, låter lite som att jag har befunnit mig i en grotta… men skit samma) har jag äntligen hittat ett intresse.

En riktig Anna-grej!

Något som verkligen skriker JAAAAAAG!!!!

Om det bara var möjligt skulle jag helst vilja andas tennis dygnet runt! Det är så synd att det bara är en gång i veckan!

Jag har snuddat vid detta ämne tidigare, dvs att man måste nog ha varit rätt långt ifrån att leva ett vanligt liv (t ex pga sjukdom, fängelsestraff eller liknande) för att ens förstå en milligram av vad jag försöker säga i det här.

Små saker eller sådant som är en självklarhet för andra, glädjer jag mig verkligen åt nu för tiden.

Tar ingenting för givet. Men däremot njuter jag som fan av allt jag tar mig för (på ren svenska).

Jag har blivit förbluffande bra på att leva här och nu.

Inte sedan!

Inte längre fram!

Inte om tre år!

För vem vet var jag befinner mig då i livet?

Detta tankesätt och beteendeförändring har jag anorexin att tacka för.

Anorexin har förändrat hela min livssyn och jag är tacksam att jag fick göra den här spännande (och jobbiga) resan i mig själv vid en sådan låg ålder som 24 år.

Jag är så glad att jag inte kommer att vakna upp först vid 45 år och först då börjar att fundera på vad meningen med livet egentligen är och vad jag värderar högst och tycker är viktigt?

Tack vare sjukdomen har jag lyckats att städa banan fri för framtiden och på så vis ökat mina förutsättningar för att verkligen kunna möta människor på riktigt och samtidigt kunna uppskatta alla de saker som kommer att komma i min väg.

Öppen för fler möjligheter än om man konstant går med skygglappar på som många ”normala” och ”vanliga” människor gör…

Det är inte förrän du blir rejält sjuk (t ex en förkylning) som du uppskattar tiden då du är helt frisk.

Visst är det väl så?

Tennis är en liten bit av alla de ”vardagliga” men härliga saker som kommit i mitt liv på sistone. Och mer ska det bli! Det här är bara början!

Snurrigt och mycket spontant inlägg det här. Men det är skrivet med det allra största hjärtat, det kan ni hoppa upp och sätta er på!

Vill även passa på att efterlysa fler tennisgalningar i Stockholmsområdet.

Vill du spela tennis en kväll?

Maila gärna på: vagenfran37kg@spray.se

/ Anna, tillbaka på banan igen.

Självhjälp

– Sa du BRÖST?!

För varje vecka som går blir jag mer och mer påmind om att jag är född i en kvinnokropp.

Kvinna är alltså vad jag är.

Kvinna – på riktigt!

Jag måste berätta om en rolig grej som hände idag.

Det är rätt färskt i minnet så jag är fortfarande lite fnissig när jag skriver det här.

Jag hade precis avslutat ett pass Body Balance.

Därefter tog jag mig sedan bort till hörnan med alla kuddar och mattor för att sträcka ut kroppen lite extra.

Det är då det händer.

Mitt på plastmattan ligger jag. Med E-Types våldsamma eurodisco pumpandes i öronen så befinner jag mig mitt inne i min egen lilla värld.

Min panna vilar fokuserat mot gymgolvet och mina ben ligger i en enda röra under mig.

Efter ett par minuter möter jag min egen blick i spegeln. Men det som fångar min uppmärksamhet är ändå det som uppenbarar sig några centimeter längre ner.

Det putar.

Herregud, det är ju en…

… eeeh en sådan där…

… KLYFTA?!

Pionröd om kinderna far jag upp som en skjuten raket. Sätter mig käpprakt tillrätta på sätesmusklerna och börjar töja ut armmusklerna istället.

Men jag kan inte låta bli att slita blicken från mig själv i spegeln. Såg jag verkligen rätt?

Jag sneglar åt båda sidorna för att försäkra mig om att ingen har sett någonting.

Men det verkar lugnt. Ingen verkar ha lagt märke till min plötsliga helomvändning mitt på mattan.

Jag är tvungen att inleda ett litet experiment.

Vad händer t ex när jag lutar kroppen framåt? Syns det nåt då?

När jag försäkrat mig om att ingen tittar så lutar jag överkroppen diskret framåt. Fäster samtidigt blicken koncentrerat i spegeln.

Och jodå, visst syns det.

Tusen olika känslor sköljer plötsligt över mig. Det stormar inombords.

Ni må tycka jag verkar urfånig, vilket å andra sidan inte gör något. Jag vet att jag är det… 😉

Jag känner mig precis som att jag är 14 år igen och har upptäckt min kropp.

Tjejer har mens och deras bröst växer.

Man har mensvärk och ömma bröst.

Finnar som plötsligt ploppar upp…

Ena stunden vill man svära högt för att i nästa gråta floder över en skitdålig drama.

Och killar gillar tjejer…

Vilket förstås kan tyckas vara en självklarhet.

Men den personen som någon gång haft anorexi förstår mig när jag säger att man helt glömmer bort att människan är sexuellt lagd så länge man svälter.

Sex är alltså inte äckligt.

Du kanske inte alls är asexuell.

Våga börja äta och du ska se att en riktigt cool och häftig resa väntar på dig. Det är min garanti!

Om ni bara visste hur stolt jag är över allt detta som ”drabbar” mig just nu.

Nej, jag ska villigt erkänna att jag absolut inte tycker jag det är kul att springa på ICA och köpa mensskydd eller investera pengar i sportbh:ar (jag som alltid tränat i bara t-shirt!).

Men det som jag gillar är att jag är med i matchen igen.

Jag kan inte låta bli att tycka att allt kroppsligt och mentalt som jag går igenom nu är både fascinerande och skrämmande på samma gång.

Jag tror att det som jag försöker säga är att mycket av det här har automatiskt börjat att leda mig in på leken som finns mellan de båda könen.

En lek som så länge har varit helt ointressant. Men detta har förändrats, vilket jag tycker är mycket intressant. Och läskigt.

Jag som 16-åringen visste ingenting om hur det är att ingå i en riktig relation. Hur tacklar man det idag?

Bara en sådan trivial sak som att oavsett vilken man  jag möter så har han garanterat mer erfarenhet av bröst än vad jag själv har. Vilket jag blir lätt fnissig av blotta tanken på…

Det viktigaste är dock att jag inte känner mig ett dugg avskräck inför allt kroppsligt, pinsamt och ”vuxet” som väntar.

Det är faktiskt precis tvärtom. För en gångs skull!

Jag längtar efter allt det som jag inte kan förutspå eller kontrollera.

Det som är livet.

Jag har på allvar klivit in och börjat att ta för mig.

Jag tycker om att märkas!

Att synas!

Och att höras!

Det är härligt att inte längre stå bredvid och bara se på.

Jag älskar att vara med igen.

Självhjälp

Stök i köket

Bild lånad från profffsfotografen Helena.

Prat. Värme.
Skratt. Chokladbollar.
Tända ljus. Hjärtan.
Fniss. Mys.
Nybakat bröd. Snökristaller.

Kärlek.

Min tes:

När man tagit sig ur en ätstörning kan livet inte bli annat än bra!

Låter kanske lite knäppt men jag kan förstå den frihetskänslan som måste infinna sig hos en person som varit inspärrad på livsstid och sedan en dag med ens släpps fri?

Hela livet ligger plötsligt framför mig. Så många möjligheter.

Så många fina stunder att se fram emot och få längta efter.

Vet knappt vart jag ska börja… Finns så mycket som jag plötsligt inser att jag längtar efter och måste få uppleva.

Men det allra bästa är nog ändå att jag har förstått att jag inte kommer att tvingas leva det ensam.

Till och med jag kommer att ha någon (eller några!) att få dela livets alla härligheter med…

Ja, till och med jag…!!!!

Mat

Inget sex men smal


Ledsen för en smått kryptisk rubrik men jag tyckte den passade rätt bra in på ämnet som jag tänkte ta upp idag.

För några dagar sedan tipsade ni mig om vad som eventuellt är anledningen till att jag har fått rätt mycket så kallade ”tonårsfinnar” på sistone.

Mer om det finns att läsa här: Svälten är över – varför får jag finnar?

Jag förstår att finnarnas plötsliga upppkomst har med hormonerna i kroppen att göra vilket i sin tur fick mig att läsa på lite extra om det. Ungefär samtidigt fick jag ett mycket tänkvärt läsarmail som också har en hel del med detta (hormoner) att göra.

Saxat ur mailet:

”… kring beröring, och sex, när man har anorexi. De funktionerna är ju helt off och jag får höra lite tjat då och då från pojkvännen att jag aldrig tar initiativ till sex eller är en sexuell person, vilket jag också förklarat att jag knappt har sexlust när jag fortfarande väger för lite.

Detta sårar mig också, i och med att han inte förstår mina förklaringar och fortsätter pressa mig.

… jag skulle jättegärna vilja höra andras berättelser och hur de går för andra som är sjuka i en parrelation?”

Det skulle jag också gärna vilja veta!

Ofta blir jag väldigt förvånad över att så många med anorexi tycks leva i en relation – detta går inte riktigt ihop för mig då jag själv under min svältperiod gjorde allt för att undvika att en kille ens skulle våga flirta med mig.

Jag såg rött direkt och blev livrädd att han skulle vilja lära känna mig ännu närmare och på så vis avslöja mitt livs största hemlighet och till på köpet vilja stoppa mig från att fortsätta svälta och träna så mycket som jag ville…

Dessutom – pga brist på hormoner (?) – har jag ändå känt mig fullständigt asexuell.

Sedan jag var 16 år har jag stått helt likgiltlig inför sex och t.o.m äcklats av det. När det gäller kramar, beröring eller en sådan enkel sak som att spontant kroka en väns arm är jag fortfarande långt efter mina jämnåriga.

Beröring är fortfarande jättesvårt även fast att jag ska medge att det börjar bli bättre. Vet inte riktigt varför för jag har aldrig tyckt illa om min kropp eller ”skämts” och tyckt att den varit ful. Allt har haft att göra med att jag inte kännt någon lust för något.

Idag känner jag i alla fall stor skillnad på en ”varm” kram och en ”hastig” kram – en merit för mig kan jag säga så kanske ni förstår hur illa ställt det har varit…

Men som sagt, vad jag har kunnat läsa mig till så finns det många olika slags hormoner i kroppen som styr olika saker.

Sexualitet är en av dessa saker.

En annan sak är att om man har hormonbrist så har man svårt att reagera på saker och ting. Jag antar att det är därför som många i anorektikerns omgivning ofta kan uppleva personen som känslokall och / eller egoistisk.

Inte så konstigt egentligen, jag tror att många av oss kan skriva under på att likgiltligheten är ett mycket utmärkande – dock ej särskilt smickrande personlighetsdrag – för en anorektiker. Man har svårt att känna känslor och engagera sig i saker och personer.

Så du som lever i en relation idag, hur funkar det för dig? Vi är många som undrar..

Träffades ni möjligen innan du utvecklade anorexin eller var du redan sjuk när ni blev tillsammans?

Ätstörningscoach

Friskt umgänge = bästa medicinen mot ätstörningar

Det här kan vara min sämsta bloggvecka någonsin.

Men om jag ska vara helt ärlig så är det väldigt svårt för mig just nu att slå på datorn och stressa fram ett inlägg inom ramen för ätstörningar.

Av den enkla anledningen att mina tankar för tillfället är någon heeeelt annanstans!

Det händer så mycket kul den här veckan och jag försöker bara glida med och njuta så mycket som möjligt.

Veckan är fullspikad med teambuilding, samtal och möten om karriärsutveckling, Grands julbord och allt fixande inför julafton på fredag.

För en gång skull tycker jag det är roligt med alla sociala aktiviteter som sker.

För första gången i mitt liv upplever jag dem inte som ”jobbiga” eller att de ”stör” mig utan istället är det enbart roligt då jag inte längre har någon stress att jag måste hinna pressa in ångestframkallande träningspass mellan varven.

De här sista veckorna har motionen verkligen legat helt i botten men å andra sidan har jag skaffat mig full pott i social kompetens. Inte dåligt alls!

… Och som jag övar och ligger i!

Försöker  verkligen delta i så mycket som möjligt, friska människor är den bästa medicinen mot ätstörningar – men det visste ni säkert redan vid det här laget?!

Att få skratta riktigt högt minst en gång om dagen tillsammans med människor som man känner sig trygg med är superviktigt.

Så det är vad jag gör den här veckan.

Skrattar, hänger ut och njuter av alla julförberedelser.

Förr har jag aldrig hunnit reflektera över att det trots allt är dagarna fram till jul som man verkligen kan och bör passa på att mysa ner sig ihop – dvs inte enbart på själva julafton.

Jag lovar att komma med mer ”vettiga” inlägg efter jul.

Så länge får ni alltså stå ut med mina högst ointressanta dagboksliknande ego noteringar.

Men kanske kan även dem fylla en funktion ibland..?

Ätstörningscoach

4good – nätverket för mer solsken i ditt liv!

Hört talas om 4good?

Inte?!

Då är det sannerligen på tiden!

***

Ni vet ju hur mycket jag brukar lovprisa kvinnliga nätverk och särskilt sådana med fokus på välmående och balans!

Här kommer ytterligare ett att hålla ögonen på.

Fakta om 4good (saxat från hemsidan):

”4good är ett nätverk fullt av solsken!

I  dag är vi över 11.000 likasinnade som vill umgås, tanka energi och finna inspiration, utveckling och balans i livet.

Sedan starten i februari 2004 är det möten i det verkliga livet som är vår grundplåt i nätverket, det här du som 4goodare har chans att ta del av några av Sveriges bästa inspiratörer och det är på plats som du träffar hundratals andra som du. Och det är här som du möter våra samarbetspartners – öga mot öga.

Vi kommer aldrig att frångå de fysiska träffarna, häri ligger en särskild magi. Samtidigt växer vår Facebookgrupp och 4goods webbtv-kanal utvecklas snabbt.

Bloggen och siten är andra mötesplatser och vi är glada att vi lever i dessa tider där tid och rum inte längre är ett hinder för att ta del av oss närsomhelst och från varsomhelst (våra 4good friends hittar vi både i Rättvik och Los Angeles, Angered och London).

4good växer och vi ser fram emot att göra oss tillgängliga för ännu fler!”

Grundarna är Carina Sunding, VD, och Katrin Sandberg, Creative Director.

Förutom fysiska träffar arrangerar man även inspirationskvällar, resor, etc.

Läs även gärna artikeln om 4good i SvD.

Den 22/11 anordnar man eventet ”Free your mind” med proffsiga föreläsare som Klas Hallberg, Kajsa Ingemarsson, Emma Hamberg och tjejerna bakom succévarumärket Oddbirds.

Jag har fått den stora äran att få bjuda med mig en läsare. Kul, va?

Tävlingen där första pris är att få gå på inspirationskvällen ihop med mig kommer upp på bloggen senare i veckan.

Håll utkik så kanske vi ses där..!?