Ätstörningscoach

Just nu: Hemma hos mig

Hörrni, nu kör vi live hos mig!

Just nu:

… är jag lycklig för allt solljus och frisk luft som jag har sett till att ge kroppen idag. Välbehövt!

… har jag precis kommit innanför dörren efter ännu ett fikabesök hos bästa Flickorna Helin & Voltaire (jodå, morotskakan är minst lika god som chokladtårtan).

… planterar jag om favoritgräslöken i en större kruka med ny och härlig plantjord (tror det kan bli rätt bra den här gången!).

… hummar jag kaxigt med och låtsas att jag kan texten i låten. Go känsla. Nostalgi. Tiden då Filip och Fredrik började att göra mitt liv lite roligare.

… funderar jag på hur jag egentligen ska gå tillväga med ett reportage (handlar ej om mig) som jag skulle vilja göra och sälja in till en tidning.

Men var börjar man?

Är det ens lönt att försöka om man som jag aldrig har gjort något tidigare? Har massor att berätta för världen… Och dessutom rätt svårt att hålla tyst när jag tycker eller undrar något.

… njuter ännu lite mer när nästa feel-good låt automatiskt rullar igång i spotifylistan.

… tänker att jag på riktigt måste ta mig tid att ordentligt börja skriva på boken (Men hur och när ska det egentligen gå till? Moment 22!).

… med jordiga och raska händer drar jag igång en omgång tvätt. Klurar samtidigt på om det är väldigt svårt att starta en tidning?

… blir varm i magen av att tänka på alla härliga tidningsmagasin som ligger i en prydlig hög bredvid sängen och väntar på att läsas (ikväll ska jag ge mig tid att läsa i flera timmar – då mår jag som allra bäst, först då känner jag mig hel och 100 % som människa).

… försäkrar jag mig om att jag har koll på biljetten till Robyns konsert i nästa vecka. Det som kändes så långt bort i höstas när jag bokade – i nästa vecka blir det av. Äntligen!

… nu dags att svara på lite mail.

Tjing så länge!

Mat

Cafétips i Stockholm

Skön lördag!

Mötte upp två fina tjejer tidigt idag för en mysig dag runt Stockholm.

Vädergudarna var med oss hela dagen (nästan). Säg den stad som inte är vacker i solsken (och tvärtom)!

Blev en sväng ut på Djurgården där vi gjorde en paus på Flickorna Helin och Voltaire. Ett av mina favoritställen när det gäller framförallt atmosfär och fikautbud (mycket choklad och nötter).

Promenerade sedan tillbaka till city och färden gick vidare längs söders alla gator.

Mycker prat i mun, strosande, skratt och filosoferande idag. Precis som det ska va…

Dagen avlutades på Söders lite busiga Vurma.

Finns det något annat ställe i världen som man får sin macka serverad med ett rosa cocktailparaply så säg…?!

Självhjälp

Stök i köket

Bild lånad från profffsfotografen Helena.

Prat. Värme.
Skratt. Chokladbollar.
Tända ljus. Hjärtan.
Fniss. Mys.
Nybakat bröd. Snökristaller.

Kärlek.

Min tes:

När man tagit sig ur en ätstörning kan livet inte bli annat än bra!

Låter kanske lite knäppt men jag kan förstå den frihetskänslan som måste infinna sig hos en person som varit inspärrad på livsstid och sedan en dag med ens släpps fri?

Hela livet ligger plötsligt framför mig. Så många möjligheter.

Så många fina stunder att se fram emot och få längta efter.

Vet knappt vart jag ska börja… Finns så mycket som jag plötsligt inser att jag längtar efter och måste få uppleva.

Men det allra bästa är nog ändå att jag har förstått att jag inte kommer att tvingas leva det ensam.

Till och med jag kommer att ha någon (eller några!) att få dela livets alla härligheter med…

Ja, till och med jag…!!!!

Ätstörningscoach

8 ätstörda år senare………….. – 100% frisk fullt möjligt?

Hej vänner!

Ber om ursäkt för gårdagens bloggtystnad men så kan det bli ibland.

Jag har haft en riktig kanonhelg och låtit verkliga möten ta plats (och på så vis få stjäla lite tid från bloggen).

Om jag skulle försöka skriva ner alla mina intryck och tankar från de senaste dygnen skulle ni få läsa till midnatt så jag tycker vi skippar det.

Här kommer iaf en sammanfattning som jag hoppas säger mer än tusen ord.

Helgen:

Åker tåg. Sent. Ögon som ler.

Varm i magen, glad i själen. Bomull omsveper mitt hjärta.

Somnar gott. Känner mig lugn, trygg.

Mina sopor svämmar över och grönsakerna har börjat krypa ur kylskåpet.

Glömmer bort mailen.

Glömmer bort bloggen.

Hinner inte med.

Ler inombords…

Tänker att ”… det är nog så det är…”

Ödmjuk inför livet.

Tack finaste.

Ibland klickar det på riktigt.

Nya vänner – ni vet själva vem ni är!

Efter den här helgen kan jag uppriktigt känna att det kommer att ordna sig till 100 %  – även för mig!

”… för bra blir det alltid…” 😉

Tack kära, för att ni har fått mig att uppleva detta!

Ätstörningscoach

Fantastisk lördag

God härlig lördagsmorgon på er!

Vaknade upp med världens största leende. Lever fortfarande på veckan som har varit.

Den bekräftar (än en gång!) min tes om hur viktigt det är att regelbundet umgås med människor som både är livsglada och inte snåla med att dela med sig av sin energi.

Tror aldrig någonsin i mitt liv att jag har fått så många komplimanger för mitt sätt att vara, dvs min personlighet.

Att få höra att människor trivs, mår bra, lyser upp och att min optimism smittar av sig på dem – det får inviga den här lördagen!

Idag ska jag göra något som alltid kittlar lika nervöst i magen. Nämligen träffa ett par läsare.

Ett liv utan möten med nya människor vore ett rätt trist liv, tycker jag.

Släpp klippan och våga kasta dig ut – se vart du landar?!

Säger som Emma Pihl i boken ”Vinnare i din egen tävling” (förresten vad jag känner mig träffad i avsnittet om perfekta mail, många mail som aldrig skickas pga jag alltid vill att de ska vara så äckligt välformulerade, let go för tusan!):

Hellre att än hur

Mat

Smaka på maten!

Ikväll njuter jag av att bara vara!

Har fyllt hela lägenheten med levande ljus och bunkrat upp med favoritmagasinen i en hög bredvid mig (Läs: Yourlife, Passion for Business, m.fl.). Under tiden äter jag kokt potatis, gräddfil och god varmrökt lax.

Har ni förresten tänkt på att lax och lax smakar väldigt olika beroende på vilken producent som står bakom?

Efter att jag har börjat köpa lax på lite olika ställen och testat en lite olika märken har jag upptäckt att varken tex Findus eller Willys är några höjdare… Smakar ju i princip ingenting!

Jag har vuxit upp på Västkusten och är rätt bortskämd när det gäller bra fisk.

I mitt tycke så kommer Sveriges absolut godaste lax från Vägga Rökeri (vill understryka att detta inte är något sponsrat inlägg). Ett bra tips till er som likt mig själv blir allt mer Matglad för varje dag som går!

Det slår mig även att under tiden som jag var frisk var ”extra god mat” ofta förknippad med antingen hämtpizza, hamburgare, tacos eller något liknande ”snabbt”. Detta var på något vis det enda som ansågs vara ”riktig” helgmat.

Men sedan jag blev sjuk som 16-åring och idag – åtta år senare – med god apit äter den ”vanliga vardagsmaten” igen är detta fullt tillräckligt!

Att äta och uppskatta vanlig mat känns verkligen som en superlyx och jag har inga problem att äta t ex en helt vanlig chili con carne eller köttbullar m brunsås en lördagskväll – det är ju så gott!

Har inget sug efter t ex pizza längre. Undrar om detta har att göra med att smaken förändras så mycket mellan 16 till 24 år?

Eller också kan man kanske likna det vid en person som har varit strandsatt och inte fått äta något alls på flera veckor – ge personen en skål ris och han kommer förmodligen tycka att ris är det godaste som finns (tänk Robinson!)?

Önskar alla en riktigt mysig fredagskväll!

Ångest, Självhjälp

Klär av mig


Jag vill börja den här dagen med att rikta världens största TACK till fantastiska Säkert! för gårdagens spelning på Kägelbanan.

Min gud, jag vet inte om det beror på att det var min första konsert utan de ätstörda sjukdomsglasögonen eller om det faktiska var så att Annika Norlin och bandet just igår råkade göra sitt allra bästa framträdande någonsin.

Jag får fortfarande gåshud när jag tänker på showen.

Jag gillar i vanliga fall svenska låttexter men hade ingen aning om att det ens var möjligt att kunna förmedla så starka känslorhårt och intensivt som Annika gör det.

Herregud, man känner verkligen – på riktigt! – när hon går upp och kör sin grej.

Frustration, hjärtesorg, tårar, lyckorus, hopp, tro, sarkasm och idioti i en enda röra. Och allting känns så äkta..?!

Jag menar hon måste ha kört de här låtarna hur många gånger som helst så hur kan hon fortfarande känna så otroligt mycket!?

Om jag hade sträckt ut min hand och försökt att nudda vid hennes arm hade förmoldigen någon av oss exploderat – lokalen fullkomligen sprakade av energi. Det var så magiskt.  Finner inga ord.

Det var med andra ord några väldigt brutala känslostormar som man kastades mellan i ca 75 minuter.

Jag brukar i vanliga fall bli rätt rastlös och tänka att ”Det räcker väl nu..?” när en konsert har hållit på i ca en timme.

Men igår var det annorlunda.

För första gången på väldigt många år finner jag mig själv plötsligt stå längst fram vid scenkanten, stampa fötterna i golvet, klappa händerna högt mot taket och skrika att bandet måste komma in för att riva av ett par sista låtar – först då är vi i publiken helt nöjda!

Under mina tidigare åtta år som ätstörd har jag fortsatt att gå på konserter lite då och då men oftast har jag aldrig kunnat ta till mig upplevelsen så mycket som jag egentligen skulle ha velat.

Alltid har det varit något som stört konserten.

Typ tankar som:

Vad skulle hända ifall jag svimmar pga syrebrist..?

Hinner jag till ICA efteråt innan dem stänger?

Varför åt jag inte bananen innan spelningen började?! Nu är det för sent.

Usch, vad folk trängs. Jobbiga människor, ta det lite lugnt va?!

Medioker spelning… Varför går folk så ofta på konserter egentligen? Vad får dem ut av det?

Fan, varför åt jag inte den jävla bananen? Nu är det ju för SENT. Snart dags att äta middag.

Jävla skit.

Hur länge har dem hållit på egentligen? Hur långt är det kvar innan jag får gå hem?

Nu till en helt annan sak.

Igår rök både kofta och sjal mitt under konserten.

Två låtar in i spelningen var jag så varm att jag fullkomligen kokade. Men som vanligt tvekade jag innan.

Var jag fortfarande för smal?

Skulle folk äcklas om de såg min kropp?

Nej, bestämde jag mig för i samma stund.

Jag är så fruktansvärt trött på att skyla min kropp. Igår fick det faktiskt vara nog.

Det var dags för ytterligare ett delmål på min motivationslista (ni har väl förresten inte glömt bort era egna listor, killar och tjejer?). Se del två, punkt nr 7:

Gå klädd i linne.

I över en timme dansade jag loss i ett tunt vitt linne. Kändes oförskämt bra.

Och jag tror faktiskt inte att det var någon som höjde på ögonbrynen heller… Ingen som kastade sig på telefonen till Anorexi- och Bulimikontakt och ville spärra in mig.

Att kunna gå klädd i linne var egentligen mitt mål redan till sommaren 2010 men då kände jag mig tyvärr fortfarande alltför tunn.

Förändringen kom lite senare än vad jag hade räknat med men huvudsaken är att det händer något. Jag har tagit kampen i min takt och fått vänja mig stegvis vid alla förändringar som skett med både kropp och knopp.

Har absolut inget att klaga över.

Nu önskar jag er alla en trevlig 2a Advent.

Ta hand om er!

Ätstörningscoach

Saturday morning


En lördag helt i min smak.

Sovmorgon nästan till kl tolv (vet inte riktigt vad som hänt med mig… sist jag sov så länge var på helgerna under mina tonårsår!).

Därefter äter jag frukost / brunch och läser tidningen minst en timme. Invigde ett nytt te (från NK) som ni tidigare tipsat om.

Teet heter ”Cheesecake” och är ett grönt te med nyanser av citron och yoghurt.  Tyckte smaken lät lite skum först men det var gott och smakade  fräscht. Sen att det är just från NK är av mindre betydelse då teaffärerna som finns runtom i stan har minst lika goda teer.

Tävlingen om chansen att få gå på inspirationskvällen Free Your Mind är avslutad.

Det blir Kristin från Nynäshamn som följer med mig till Rival på måndag.

Stort grattis!

För övrigt väldigt roligt att få läsa blandningen på personerna som ni skulle önska höll i en föreläsning. Det var alltifrån Martina Haag, Emma Igelström, Emma Pihl, Carolina Klüft, Robyn till Mark Levengood, m.fl.

Om du inte vann den här gången ska du inte misströsta. Du har fortfarande chansen att vinna ett presentkort från Saltå Kvarn (tävlingen stänger i morgon).

I morgon kommer dessutom en helt ny tävling upp!

En ledtråd:

Jul + choklad = ?!

Ha en skön lördagkväll, ni får svaret på frågan i morgon…

Mat

Frukost på Louie Louie

Goda surdegsmackor hos Louie Louie.

Helgen har varit härligt slapp på många vis.

Jag har haft tid att på riktigt sova ut och bara göra ”onödiga” saker (men som är absolut nödvändiga för att jag ska kunna fylla på mitt MåBra-Konto inför den kommande veckan).

Eller vad sägs om det här?

Inledde helgen med att sova tolv timmar i sträck (ja, när hände det senast?!).

Kände mig lite som en tonåring som varit ute och festat lite för länge när jag vaknade upp dagen efter och insåg att klockan var efter tolv på eftermiddagen…

Ja herregud, det kändes lite överdrivet faktiskt.

Kan för övrigt tipsa om att viktuppgången spelar stor roll för att man ska kunna sova både bättre och längre på morgonen. Ytterligare en positiv sak med att gå upp i vikt. Kroppen behöver inte skicka ut akutsignaler att man måste stiga upp och fylla på med mat. Stor skillnad jmf mot så länge man svälter och kroppens larmsystem tvingas gå på högvarv.

Käkade även frukost ute på ett nytt café som vi upptäckte på söder (nytt för oss men caféet är tydligen välkänt sedan länge bland söderkisarna).

Vi satt i drygt två timmar på Louie Louie.

Och vilka goda mackor sen! Äntligen ett fik med den typen av surdegsmackor som jag fullkomligen älskar och som har mer ”spännande” pålägg än bara ost och skinka. Men allra gladast blev jag över att de inte hade ”surdegsbaugetter” som bröd, vilket annars är rätt vanligt när caféerna skyltar med sitt surdegsbröd. Baugetter är jag nämligen inte särskilt förtjust i, även om det råkar vara gjort på surdeg.

Nej, desto segare och större hål desto mer smakar brödet. Vet inte varför surdegsbaugetterna blir så mycket sämre i både smak och  konsistens? Gillar iaf inte...

Dessutom har fiket en otroligt ödmjuk och trevlig personal som verkligen vet att fixa till en krämig latte. Även mysig inredning, lite 50-tal sådär. Verkar dessutom som att man kunde köpa skivor om man så ville.

Blir för övrigt så himla lycklig av söders alla caféer. De slår verkligen Östermalm och city med hästlängder.

Bra priser + att personalen är mer flexibel, känns inte som att man pratar till en vägg.

Så nu har jag tankat på med positiv energi inför veckan. Det är dags att ta nya tag!

Även kul att se att intresset är stort för 4goods inspirationskväll Free Your Mind.

Tävla kan du göra fram till och med torsdag kl 18. Därefter drar jag en vinnare som får följa med mig till Rival nästa måndag.

Ha en riktigt bra vecka nu hörrni.

Må gott!

Ätstörningscoach

Vägen från 37 kg – snart i ny version!

Tack för all feedback igår på ämnet framtida föreläsningar.

Det verkar i varje fall inte som att det kommer bli alldeles folktomt i lokalen den dagen som det väl blir dags – otroligt peppande att få höra!

Generöst av er att inte hålla inne på era tankar. Trots allt är de dessa som räknas och som måste lyssnas på för att kunna åstadkomma alla förändringar framöver.

Nu blir inte mycket mer skrivet än så här ikväll.

Jag sitter och pillar med bloggen, funktioner, layout och utseende.

Det är lite pysslande men i morgon när ni kikar in här är det en uppdaterad och fräsch ”Vägen från 37 kg” som möter er.

Välkomna tillbaka snart!