Ätstörningar, Frisk från ätstörningar

Normalviktig och ätstörd?

Normalvikt ätstörning
Visste du att tvärtemot vad många tror så är majoriteten av de som drabbas av en ätstörning inte underviktiga?*

Det är mycket vanligare att vara normalviktig och ha en ätstörning. Det är en av anledningarna till att det som anhörig kan vara svårt att upptäcka en ätstörning i tid.

Många drar sig för att söka hjälp i tid eftersom att det är en vanlig föreställning bland drabbade att man måste vara väldigt mager för att ”förtjäna” vård. Många tror att de inte är speciellt sjuka eftersom vågen vittnar om att de har en på pappret frisk vikt.

Med detta vill jag ännu en gång förtydliga att en ätstörning inte alltid har att göra med hur mycket eller lite du väger. Det kan göra det men behöver inte alls svara så. Det finns väldigt många olika sorters ätstörningar.

Du kan ha en frisk vikt och ändå vara väldigt ätstörd. En del kräks eller hetsäter och på så vis behöver inte sjukdomen alltid synas på vikten. Någon annan kan ha slutat att svälta och gått upp i vikt men ändå ha kvar sjuka beteenden och tankar kring mat trots att de har en frisk kropp.

Av alla olika ätstörningar som finns så är det bara anorexi som definieras av att personen har undervikt.

Ätstörningsforskarna Rachel Bryant-Waugh och Hannah Turner genomförde en studie där de kom fram till att bara 6% av alla ätstörda som behandlas i specialistvården är anorektiker. Det innebär att över 90% har en annan slags ätstörning (t ex bulimi, ortorexi eller hetsätning) där det vanligaste är att den drabbade är normal- eller överviktig

Ätstörningen sitter med andra ord inte i hur smal du är. Det handlar mer om hur dina beteenden kring maten är.

Om du  har mycket fokus på vikten, maten och kroppen (samt i många fall även träning) och drar dig undan socialt samt är orkeslös och saknar energi. Ja, då kan det vara tecken på ätstörningar.

Frisk och Fri (Rikföreningen för ätstörningar) ger konkreta tips på hur du kan få hjälp och söka vård (klicka på länken). Kom ihåg – det är inte siffran som avgör om du har rätt till vård eller inte.

Snarare, hur mår du inombords? Hur ser det ut inne i ditt huvud? Det vet bara du.

Anorexia, Ätstörningar, Ångest, Livsträning, Mat, Självhjälp, Träna på att äta

Njutningsmellanmål

Frisk från ätstörningar

Jordgubbstårta – ett bra exempel på ett riktigt gott njutningsmellanmål. Midsommar står för dörren, klart du ska också ska vara med och fira sommaren med en god bit tårta. Kanske kan du låta den här helgen bli startskottet för att du ska börja äta något gott varje dag utöver dina vanliga måltider? Det är inte bara vid högtider man får lov att ”unna” sig – det är betydligt bättre (och mycket roligare) att inte bry sig om vilken dag det är för att få äta sötsaker. Spelar roll om det är tisdag och du äter en tårta? Är du sugen så ta en bit till fikat! Och tvärtom gäller också förstås. Bara för att det är helg måste du inte ”passa på” att äta om du inte är sugen förstås. Lyssna på kroppen!

En framgångsfaktor för att jag skulle kunna bli frisk var att vara noga med att äta njutningsmellanmål. Än idag är det bland det bästa jag vet!

För dig som inte vet vad detta är rekommenderar jag att läsa det det här inlägget (Vi kallar det njutningsmellanmål) som jag skrev år 2010. Jag kan avslöja att jag än idag är väldigt mån om att äta mina njutningsmellanmål.

Njutningsmellanmål är helt enkelt en vanlig fika men eftersom det ordet ofta kan vara väldigt laddat och ångestframkallande för många så väljer jag att kalla det för njutningsmellanmål.

När man har en ätstörning är det viktigt att träna på att äta ”förbjuden” mat och göra tvärtemot vad ätstörningen vill. Ofta hamnar sötsaker i den här kategorin med förbjuden mat.

Det är vanligt vid ätstörningar att den drabbade hoppar över måltider för att kunna ”unna” sig sötsaker vid ett senare tillfälle. Därför hoppar många över frukosten eller lunchen för att ”spara” sig till att få äta sina godsaker senare under dagen. Ofta passar man då på att äta extra mycket glass, godis, choklad, bullar eller vad det nu kan vara som känns lockande. Det är vanligt att man helst vill vara ensam när man äter detta.

I längden mår man inte bra att äta på det här viset, varken psykiskt eller fysiskt. Många väljer därför att hantera sin ångest genom att svälta, kräkas eller träna. Det är förstås en väldigt dålig kortsiktig lösning på problemet.

Det är mycket bättre att du lär dig äta ”lagom” av den här typen av mat. Att lära sig äta lagom är inte alls så svårt som det låter – du kan också göra det!

För att undvika överätning av förbjuden mat är ett tips att införa 1-2 njutningsmellanmål varje dag. Att äta sött regelbundet är viktigt för att lära sig äta den här maten i rimliga mängder. Förbud är det värsta du kan ha för dig själv. Det triggar nämligen ätstörningen.

Genom att göra tvärtemot vad du brukar ska du istället träna på att regelbundet äta sötsaker. Genom att äta sötsaker i rimliga mänger varje dag så avdramatiserar du dem och minskar på så vis risken för att utveckla bulimi eller hetsätning.

Den här typen av godsaker förtjänar inte alls att få uppta så mycket av din tid och tankeverksamhet. Jag är övertygad om att du kommer upptäcka att över hälften av de sötsaker som du går och längtar efter inte ens kommer smaka hälften så gott som du hade trott innan du fick sätta tänderna i dem.

Under dagen är det förstås viktigt att du är noga med att äta regelbundet (totalt cirka 5-6 mål/dag) och varierar din kost – undvik ingenting. Annars blir det snabbt obalans åt något håll och risken att du får ett kraftigt sug efter något särskilt ökar. Kroppen försöker alltid kompensera för det den saknar – lär dig lyssna på vad både din kropp & själ faktiskt behöver.

”Nyttigare” njutningsmellanmål i form av en äggmacka eller en tallrik fil är förstås också bra att få i sig ibland men det tror jag redan du är väldigt medveten om ifall du har hittat till den här bloggen.

Med handen på hjärtat går det inte att likställa njutningen som uppstår i kroppen av en äggsmörgås jämfört med en nygräddad kanelbulle eller mjuk kladdkaka.

Livet är långt och jag tror inte du vill sitta på hemmet en dag och ångra att du bara åt kokt torsk och broccoli i dina dagar?

Du förtjänar att njuta – varje dag! 

Trevlig midsommarhelg på er!

Ångest, Mat, Självhjälp, Träning

Bli (h)järnstark!

Är ni fortfarande kvar här inne?!

Ett rykande färskt inlägg från mig hittar ni just nu på Tjejzonens blogg.

Idag tipsar jag om hur man kan tänka sig psykiskt starkare, dvs bli hjärnstark!

Självhjälp

Tema Ätstörningar

God morgon Sverige!

Jag är fortfarande kvar i Sthlm (åker tillbaka ikväll) så det blir lite si och så med att hinna i kapp med  mailen och svara på kommentarer. Så ni får ha överseende men jag gör mitt bästa för att så många som möjligt ska få svar.

Jag tänkte tipsa om Tjejzonens blogg Tjejkraft. Man har olika teman och från och med i går och de kommande två veckorna skriver man på temat Ätstörningar. Jag kommer själv göra ett gästspel i slutet av veckan (länkar härifrån då så vet ni när det är dags).

Redaktionen efterlyser även att läsare skickar in egna texter, t ex har man kanske haft haft en anhörig med en ätstörning eller att man själv har blivit frisk från anorexia eller bulimi?

Maila din text till redaktionen@tjejzonen.com

Ångest, Mat, Självhjälp

Vi kallar det Njutningsmellanmål

Det är inte antingen eller!

En vanlig tanke som flera av oss har.

Att äta sött regelbundet är viktigt  för att slippa överäta. Om fika känns som ett jobbigt och alltför ångestladdat begrepp, kalla det istället Njutningsmellanmål.

Att äta sötsaker är varken okontrollerat eller syndigt.

Genom att skippa förbuden minskar man risken för att utveckla bulimi och hetsätning.

***

Kan inte låta bli att länka till Vanjas blogg.

Efter att jag tog upp ämnet Njutningsmellanmål (bra ord för fika) i förra veckan ”Är det hälsosamt att fika varje dag?” så har jag verkligen blivit varse om att det finns en hel del tankefällor som flera av oss går runt och bär på har när det gäller just sötsaker.

Fick en mycket bra kommentar på ämnet:

”Hej anna.

jag är kluven vad gäller det här med att fika och äta sött. å ena sidan håller jag med dig; jag tror inte på förbud och kontrollerande regler, jag tror att det skapar fixa idéer, hetssug och just de där ”passa-på” tankarna som du skriver om. och ångest. jag tror på att lyssna på kroppen och äta det man är sugen på NÄR man är sugen på det. varför skulle det vara bättre att äta sött en lördag kväll än en tisdag eftermiddag? som om kroppen skulle förbränna kalorierna fortare för att det är lördag?! gaah, så idiotiskt. jag tror på att vara tillåtande. och rationell.

Men samtidigt, det finns en annan tanke. en annan rädsla. jag har haft perioder då jag tillåtit mig, då jag frågat kroppen vad den är sugen på och lyssnat. ätit godis en tisdagkväll för att jag är sugen. och jag har vissa (skrämmande) erfarenheter av att sött skapar sötsug.

ibland är det lättare att helt avstå än att äta lagom. för om jag skippar förbuden och restriktionerna och tillåter mig, så är det faktiskt jäkligt gott med det där söta. och dagen efter frågar jag igen och jo, nog skulle det vara godare med en glass än en frukt?

jag tänker att det finns en anledning till att övervikt är så vanligt som det är. till att begreppet lördagsgodis existerar. till att många friska, sunda, normalviktiga personer försöker hålla sig till godis, snacks och liknande på helgerna. jag tänker att det för många kanske är enklare att ha vissa rutiner för att minska risken att ”få för mycket av det goda”. för visst kan det bli för mycket också?

När man har eller har haft anorexi är det ibland svårt att bli tagen på allvar med de här tankarna, den här kluvenheten. av behandlare har jag blivit bemött med reaktioner som ”men det där behöver inte du oroa dig för, regler och restriktioner kan vara bra för de som är överviktiga. du har tillräcklig kontroll på dig själv för att det inte ska bli för mycket”. men det är ju just det som är poängen; jag vill ju släppa på kontrollen! låta kroppen bestämma istället för hjärnan. och då är jag inte mer än människa. med hunger och sug och smak för det söta som de flesta andra.

Hur vet jag att det inte blir för mycket?”

Som sagt, en mycket bra fråga.

Jag tänkte exakt likadant som du kring det här alldeles i början när jag skulle bryta den allra värsta nyttighetscirklen. Men jag kan lugna dig med att det bara är i början du kommer tänka så här: ”ÅH, FÅR JAG ÄTA SÖTT VARJE DAG? WOW!”

Den första tiden kommer du säkert vilja äta fika rätt ofta och bli därför inte förvånad eller skrämd över ditt eget beteende om du ”överäter” och inte kan hålla dig till ”måttliga mängder”. Det var mitt stora problem i början när jag vågade börja äta glass och lösgodis igen. Och istället för en bulle åt jag tre på en gång istället för en som mina kollegor.

Pinsamt, tyckte jag på den tiden och skämdes över mitt ”gamiga” beteende och slog på mig själv för att jag inte kunde äta friskt och normalt. Vad var mitt problem egentligen när det handlade om sötsaker?!

Men vet du vad som hände sen?

Jo, genom att jag inte gav upp utan istället fortsatte att ”öva” på att äta sötsaker/Njutningsmellanmål så blev det sakta men säkert bättre. Man måste öva sig på det här, efter att kroppen levt i svält är det klart den blir överraskad den dagen man plötsligt tillåter den äta saker som tidigare varit förbjudna. Sötsaker innehåller diverse näringsämnen som kroppen faktiskt behöver (lätt hänt att man glömmer bort det) och jag brukar tänka på det när jag äter t ex glass eller en chokladkaka och det faktiskt inte är helg.

Genom att äta sötsaker regelbundet i början, bra taktik för att komma ur ekorrhjulet med ”nyttighetstänket” så behövde kroppen inte vänta fem dagar tills det blev dags för nästa fika och på så vis blev sötsakerna mindre dramatiska. Jag plockade sakta ner dem från sin höga pedistal.

Plötsligt var de inte lika spännande längre när jag fick äta sötsaker regelbundet och samtidigt avtog den mycket påfrestande beslutsångesten. En dag kunde jag välja muffins, dagen efter kex och på det viset behövde jag inte tänka ”gaah, vad ska jag välja?! Bäst att köpa både kex, muffins och bullar så slipper jag ångra mig!”

Så jag tycker du ska  sluta vara rädd för att det blir för mycket om du vill släpper efter och blir mjukare mot dig själv. Det kommer säkert nämligen att bli för mycket och tänk igenom ev. ångest på förhand så är du beredd och jag lovar den blir mycket lättare att handskas med om du vet vad som väntar på dig. För mig tog det flera månader innan jag kunde äta sötsaker i rimliga mängder igen. Så tänk inte att det kommer att lösa sig över en natt.

Klicka in på Vanjas blogg och be henne plocka fram eller författa nya inlägg på ämnet s.k Njutningsmellanmål.

Hon beskriver det särskilt fint här men om du söker i hennes blogg så dyker det säkert upp mycket mer.

Mat, Självhjälp

Inte farligt eller okontrollerat att äta sötsaker varje dag

Kände att jag bara måste publicera en kommentar till på temat fika och sötsaker. När det kommer till just socker är det lätt att tankarna sticker iväg lite kors och tvärs. Man glömmer bort att tänka logiskt.

Junibarn skriver så här:

”Tack, det här blogginlägget ska jag ta med mig länge i tankarna.

Det har blivit så, förut var jag jättehård med ”en gång i veckan”, men som du säger: det tenderade nästan till hetsätning, och det blev så höga förväntningar på att just det man skulle äta den vecka skulle vara så perfekt.

Nu äter jag, som du också nämner, något sött nästan varje dag. Det blir en kaka eller en chokladbit eller något åt det hållet, inga stora mängder.

Jag vet att jag kan hålla mig från att äta sötsaker, jag gjorde det i en hel månad en gång och det var kanske inte bra, men jag vet med mig att jag kan stå imot. Jag kommer inte börja äta hur mycket som helst bara för att jag tillåter mig något ibland, eller hur?

Jag tycker ditt inlägg är så skönt att läsa för att det visar att även du som varit ner i den djupaste skit kan komma ur utan att få ärr.

DET är mitt mål.”

Som sagt, nej du kommer inte börja äta hur mycket som helst bara för att du tillåter dig något ibland. Men om det var längesen som du regelbundet åt sött tycker jag man kan bvara beredd på att det lät blir att man överäter av det söta i början, se det som en övergångsperiod. Med tiden kommer du inte vilja äta lika mycket åt gången eftersom hjärnan vet att den får mer i morgon igen. Så slå inte på dig själv om du tycker att det blir för mycket nu i början. Jag har fortfarande perioder då hjärnan freaker och därför äter t ex större glassportioner än gemene man. Ofta har det att göra med att det gått för länge sedan jag sist åt något sött.

Så av den anledningen, att minska risken för bulimi och överätning så tycker jag det är ett fullgott syfte att fika regelbundet (många som har haft anorexi utvecklar ofta med tiden bulimi och det är ju inte så konstigt, kropp och själ får nog till slut och blir tokig av alla förbud!)