Anorexia, Ätcoach, Ätstörningar, Ångest, Öppna upp, Frisk från ätstörningar, Kostrådgivning, Personligt, Självhjälp

Vad finns i ditt bagage?

Vad finns i ditt bagage

Idag bloggar jag från vår uteplats med mina nakna fötter djupt nerborrade i det – lite för höga – vildväxta gräset (”någon” borde kanske se till att klippa det snart…) 😉

Har precis avslutat en del admin och gått igenom listan över alla namn från er som önskar kontakt och stöd kring maten i höst. Ni är många som anmält ert intresse och jag kommer kontakta er i turordning beroende på när ni anmälde er. Om du vill stå på listan och få alla detaljer kring priser, upplägg, etc så går det bra att maila mig här.

Kostrådgivning och Holistisk Coachning

Min inriktning är som bekant kostrådgivning som jag kombinerar med inslag av holistisk coachning. Det innebär att jag inte enbart fokuserar på maten. För att kunna må så bra som möjligt krävs även fler byggstenar! I vissa fall tittar vi därför även på hur livshjulet ser ut när vi delar upp det i olika tårtbitar såsom relationer, karriär, fysisk och psykisk hälsa, personlig utveckling, m.m.

Det är helheten och balansen i vårt livshjul som är viktig då den utgör grunden för att vi ska må bra – alltså inte bara maten i sig.

Maslows behovstrappa

Ibland kan det dock vara knepigt att veta var man ska börja och för vissa kan det då vara nödvändigt att först och främst få hjälp med att hitta balansen kring maten för att sedan kunna orka ta tag i de andra bitarna. Enligt Maslows behovstrappa prioriterar vi människor först och främst våra grundläggande behov såsom mat, luft, sömn, värme, vatten, sex, etc.

Så länge de här fysiologiska behoven inte är tillfredsställda så kontrollerar de våra tankar och beteenden eftersom vi är inställda på överlevnad – vilket förstås gör det svårt att fokusera på andra saker som t ex att skapa nära relationer, göra karriär, etc

Om man ska tro teorin är det kanske inte så konstigt att andra saker inte (kan?) prioriteras lika mycket eftersom all ens uppmärksamhet är inriktad på mat – mycket vanligt vid ätproblematik. Räck upp en hand om du känner igen dig!

Svårt att fokusera

GRÅZON INNAN ÄTSTÖRNINGAR

Av ovanstående anledningar jobbar jag väldigt individuellt med varje klient och inte sällan hänvisar jag även vidare till närmaste vårdcentral och/eller ätstörningsenhet om jag upptäcker att någon behöver mer stöd än jag kan erbjuda.

Jag är alls ingen psykolog och skulle aldrig ta mig an någon som är i tydligt behov av professionell hjälp. Ibland kan dock mitt stöd komplettera en klinisk behandling men det kan förstås skilja sig från fall till fall.

Gråzonen innan man har en ätstörning som står i full blom är STOR och för de flesta går det aldrig riktigt så långt att man får en ätstörning med diagnos. Dock finns det ju väldigt många steg innan man får en diagnos  – s.k ”ätproblematik” eller ”ätkrångel” som kan visa sig på olika sätt och är ofta vikt- och utseenderelaterat.

Gråenen kan verka oskyldigt till att börja med men är ofta inkörsporten för att kunna leda vidare till en diagnostiserad ätstörning såsom anorexibulimi + m.fl.

ÖPPNA UPP OCH LINDRA DIN SMÄRTA

Vill avsluta med att jag är så enormt tacksam och fylls av värme varje gång som ni skickar mail till mig. Ni visar ett helt otroligt förtroende när ni skriver och ber mig om råd. Varje dag tänker jag på hur modiga ni är som vågar öppna upp och dela med er av er resa. Det är beundransvärt och ni ska vara riktigt stolta över er själva över att ni vågar be om hjälp. Det vågade aldrig jag!

Istället höll jag tyst och kämpade på… Åren gick och smärtan i bröstet blev till slut för stor för att jag skulle orka bära den. Med tiden fann jag att stenen i bröstet blev lite lättare så fort jag vågade öppna upp och berätta om mina ätstörningar för människor som jag hade förtroende för.

Men trots att jag vid det här laget har fått berätta min story väldigt många gånger – för väldigt många människor – blir jag än idag fortfarande emotionell och får svårt att prata om en del detaljer kring sjukdomen om jag inte befinner mig i ett sammanhang där jag känner mig helt trygg.

Att öppna upp

En av de egenskaper som jag uppskattar mest hos människor är att kunna uttrycka emotionell empati och visa medkänsla för andra. Efter alla åren med anorexia har jag idag blivit ganska duktig på att känna av i vilket sammanhang som jag befinner mig och om min ”story” är värd att dela med mig av.

Ibland har jag haft bekanta i flera år som inte vetat om mitt bagage och blivit väldig förvånade när jag en dag berättat om det. Alla är inte redo för att få höra allt och kommer heller aldrig att bli det. Inget fel med det. Men tidigt fick jag lära mig att inte berätta allt för alla. Jag förlorande tyvärr en del vänner när jag blev sjuk som 16-åring  pga några föräldrar trodde sjukdomen skulle smitta och påverka deras egna döttrar…

Fruktansvärt såklart men lesson learned!

Om inte mottagaren är benägen att hantera informationen så är det bäst att inte säga något alls. Det kommer bara att såra en om människor inte tar emot ens historia på det sätt som man hoppas på! Alla är inte redo att hjälpa och det är heller inte en skyldighet även fast det ofta borde vara en självklarhet.

Missförstå mig inte nu – jag är verkligen FÖR att dela med sig och öppna upp men se till att göra detta för personer som du litar på och som du vet kommer gå vid din sida i både med- och motvind. Öppnar du upp måste du förvänta dig att få ta emot en mängd olika reaktioner.

Inga reaktioner är fel och alla har rätt till sina egna känslor samt åsikter kring det du berättar. Var därför klok och välj dina tillfällen när du är redo att berätta om ditt bagage.

Detta får bli dagens tips!

Kramar 🙂

SparaSparaSparaSpara

Anorexia, Ätstöd, Ätstörningar, Mat, Ortorexi, Självhjälp, Träna på att äta

NYA TIDER FÖR BLOGGEN & MIG

nya-tider

Hej på er och hoppas ni har en härlig fortsättning på det nya året!

Jag har ju flaggat sedan en tid tillbaka för att det kommer bli en del förändringar i mitt liv & på bloggen under det här året. Bara det faktum att jag från och med i år kommer satsa 100% av min arbetstid som egenföretagare känns fantastiskt roligt och väldigt stort förstås.

Detta är dock inget hastigt påkommet beslut utan en dröm som har funnits lika länge som bloggen (sedan 2009). På den tiden var jag ju själv sjuk i anorexi varvat med ortorexi som jag då hade kämpat med i cirka 7-8 år redan. Jag hade gått i behandling under flera år och på olika sätt försökt att bli frisk men det hade inte alls fungerat – tvärtom hade jag i perioder blivit ännu sjukare än jag varit från början.

Men år 2009 inleddes den period i livet som innefattade betydelsefulla vändpunkter för mig som visade sig bli avgörande för att jag själv skulle vilja bli frisk på riktigt och en gång för alla.

Jag förstod förstås inte alls allting när jag befann mig mitt i sjukdomen men i efterhand har jag kunnat tyda och se händelseförloppet på ett helt annat sätt än jag kunde då. Idag har en helt annan uppfattning än när jag var yngre kring varför jag blev sjuk och även varför jag till slut också kunde bli frisk.

Jag startade alltså bloggen under 2009 och lät den bli en del av min terapi och självhjälp för att kunna bli frisk. För varje år som gick så blev jag hela tiden lite bättre även om perioden präglades av en hel del bakslag – men det hör liksom tillfrisknaden till! Det förstår jag idag men tvivlade enormt mycket på mig själv under den här tiden.

hjalp-med-att-ata

Under alla de här åren har jag agerat stödperson åt ett flertal människor (både vuxna och ungdomar) som liksom jag själv kämpat med olika former av ätstörningar. När jag blev frisk startade jag även en onlinetjänst för detta som jag arbetade med vid sidan av mitt vanliga jobb för att se hur jag trivdes i den rollen. Genom detta fick jag ta del av många människors ätproblematik och jag fick en ökad förståelse för människors vitt skilda relationer till mat & ätande.

Det är just stödverktyg för kring mat & ätande som jag kommer hjälpa till med genom företaget. Mer information kommer framöver så håll utkik här på bloggen!

OBS! Jag har redan en lång lista med namn på personer som har föranmält sitt intresse. Som utlovat kommer jag kontakta er först innan jag går ut med all information på bloggen. Då företaget är i uppstarten utlovar jag fina erbjudande till de första som vill vara med och testa tjänsten. För att säkerställa kvalitén kommer det vara begränsat med platser och jag kommer maila er i tur och ordning som ni anmält ert intresse.

Är du intresserad och önskar förhandsinformation innan det är dags att gå live? Då skickar du helt enkelt ett mail till mig genom att klicka på länken här.

Åh, det här kommer bli hur bra som helst! Ta hand om er så länge, alla fina underbara ni!

Anorexia, Ätstörningar, Ätstörningscoach, Frisk från ätstörningar

Självkänsla vid ätstörningar

 

Självkänsla vid ätstörningar

I söndags skrev jag ett inlägg om ”När är man frisk?” och snuddade samtidigt vid att det ofta finns ett samband mellan en dålig självkänsla och ätstörningar.

Idag tänkte jag reda ut skillnaden mellan självkänsla och självförtroende för att så småningom komma fram till varför många med ätstörningar bör arbeta med att stärka sin självkänsla.

Självkänsla
En god självkänsla innebär att du tror på dig själv. Du duger genom att vara den du är. Du måste inte prestera för att duga utan du är bra genom att bara vara. En god självkänsla är också din kännedom om dig själv och veta vad du klarar av. Motsatsen, en låg självkänsla,  kan vara att både under- och överskatta sig själv eller sin kapacitet. Om du har en god självkänsla är du också mindre beroende av yttre bekräftelse. Du står inte och faller med vad andra tycker om dig eller dina prestationer utan mår bra ändå tack vare att du själv tycker att du duger och ser ditt eget värde. Vid en god självkänsla blir ofta våra egna behov, värderingar och övertygelser mer viktiga än andras.

Självförtroende
Ett gott självförtroende hänger ihop med din tilltro på egna förmågan att prestera. Det är därför vanligt att många kan ha ett gott självförtroende när det gäller sitt arbete, studier eller vid sociala tillfällen. De här människornas beteenden kännetecknas av att de behöver prestera för att duga eftersom deras självförtroende stärks när de får bekräftelse från andra. Av den anledningen kan självförtroendet variera från dag till dag. Det går på så vis att ha ett gott självförtroende men samtidigt en låg självkänsla. På så vis kan man själv tycka att man är jätteduktig på sin idrott eller i sin yrkesroll men samtidigt avsky sig själv när man är ensam och inte umgås med andra eller inte presterar något.

Låg självkänsla vid ätstörningar
Både självkänsla och självförtroende är viktiga för att vi ska få ett liv och en vardag som inte begränsar oss. De utgör grunden för att vi ska klara av våra uppgifter, våga träffa människor, utmana oss själva, uppfylla våra egna behov och förstås kunna tycka om oss  själva som vi är.

Våra beteenden styrs utifrån hur vår självkänsla och självförtroende ser ut. Personer med störda ätbeteenden har vanligen en låg självkänsla. Det är vanligt att personen i fråga kompenserar sin låga självkänsla genom att överprestera i till exempel skolan eller på jobbet.

Ofta finns det karaktärsdrag i form av perfektionism vilket hänger ihop med höga krav på sig själv och sina prestationer. Inte sällan finns det en svag självkänsla som ligger och spökar i bakgrunden. Men genom att prestera och vara dubbelt så ”duktig” som alla andra försöker personen uppväga för det hen i grunden saknar, dvs en god självkänsla som ska ligga till grund för att personen ska tycka om sig själv oavsett vad hen  presterar eller inte alls presterar.

I nästa inlägg ger jag konkreta råd kring hur du som läser kan stärka din egen självkänsla.

Anorexia, Ätstörningar, Ätstörningscoach, Frisk från ätstörningar

När är man frisk?

4_large

Ja, när är man egentligen frisk?

Själv tror jag att tillståndet ”frisk” kan vara ganska personligt och variera från person till person. Det finns förstås också vissa mätmetoder som man kan använda sig av för att mäta BMI och vikt hos en person med ätstörningar. Utifrån detta går det sedan att dra vissa slutsatser om hur personen mår. Dock säger siffrorna långt ifrån allt. Dagens mätmetoder är ganska trubbiga och de kan inte berätta allt om hur personen mår rent psykiskt. Det är därför som många personer kan gå runt med en ätstörning i huvudet men ändå verka ha en frisk kropp utåt sett. Eftersom en del personer med ätstörningar kräks eller hetsäter så går det tyvärr att hålla sjukdomen dold länge utan att någon i ens omgivning upptäcker att något är fel.

Med andra ord kan du ha en frisk vikt och ändå vara väldigt ätstörd.

Visst bör man måttligt väga in hur kroppen ser ut men eftersom jag själv har varit både underviktig och normalviktig under mina år av ätstörningar så vet jag att sjukdomen inte alltid har suttit i hur många kilon jag väger. Den kan göra det men långt ifrån alla gånger. Det är mycket vanligare att vara normalviktig och ha en ätstörning.

Fokusera på friska beteenden
Bortsett från vikten bör man snarare fokusera mer på beteenden. Om du fortfarande har mycket fokus på vikt, mat, kropp (i många fall även träning), drar dig undan socialt och saknar energi för att orka göra saker. Ja, i så fall kanske du fortfarande inte är helt frisk?

Under min väg tillbaka så funderade jag ofta på om jag ännu var helt frisk eller inte. Jag hade liksom glömt bort hur det skulle kännas när man var det. Hur ett liv som frisk kunde jag bara fantisera om. Det var så längesedan jag var det. I perioder kunde jag på allvar tro att jag var frisk men det brukade alltid visa sig så småningom att så inte var fallet.

Exempelvis fick jag i perioder fortfarande ångest efter en viss typ av mat. Jag kunde inte riktigt äta precis så fritt som jag ville. Jag tyckte ofta att jag åt allsidigt men i själva verket varierade jag mellan mina trygga välbekanta livsmedel och testade sällan någon ny maträtt. På så vis höll sjukdomen mig tillbaka på samma trygga platå, vilket tyvärr är vanligt att väldigt många som varit sjuka gör. Jag nöjde mig länge med att vara bara ”halvfrisk” eller ”nästan frisk” genom att stanna kvar i den berömda gråzonen.

Du vet när du är frisk
Men den dagen jag väl blev frisk så var det inte längre någon tvekan. När jag väl blev det så visste så visste jag instinktivt. Jag blev förstås inte frisk över en natt utan friskheten kom smygandes. Det tydligaste tecknet var att jag inte längre hade en röst i mitt huvudet längre. Istället var det jag som bestämde. Jag tänkte på vad jag ville, åt mat som jag var sugen på och ägnade mig åt olika aktiviteter om dagarna som inte alltid hade med mat eller träning att göra. Mitt tidigare starka behov av att ha kontroll hade minskat drastiskt. Även fast att jag alltid kommer att vara en person som gillar att planera så hade jag blivit mycket bättre på att anpassa mig om något oförutsägbart inträffade genom att vara spontan och ta dagen som den kommer.

Jag hade plötsligt både lust och ork att hitta på saker. Maten fick inte lika stor plats längre i mitt liv och det gjorde att det blev mycket enklare för mig att vara flexibel oavsett vad det handlade om. Jag tränade inte längre för att förtjäna en viss typ av äta. Mat som belöning eller bestraffning trodde jag inte på. Jag kunde plötsligt äta vilken mat jag ville oavsett om jag hade tränat eller inte. Det var en fantastisk insikt och känsla av frihet.

Förebygg återfall och ta inte ut dina känslor på maten
När jag blir utsatt för stress idag (hej på dig livet!) har jag hittat rätt verktyg för att att ta hand om den och inte låta mina känslor gå ut över maten när det stormar omkring mig. Kan jag förebygga återfall så gör jag gärna det – något annat känns mycket onödigt. Jag äter varken mer eller mindre bara för att jag är stressad. Det är många som dövar sina känslor och stress med hjälp av mat men det löser bara problemet för stunden. Undvik du också att gå i den fällan!

Under min resa av tillfrisknad och trettio års livserfarenhet har jag lärt mig att det är mycket bättre att tidigt försöka identifiera själva roten till problemet för att ta reda på varför jag känner som jag känner om jag till exempel är nedstämd eller orolig. När jag väl har tagit reda på själva orsaken bakom så är det betydligt enklare att senare lägga upp en konkret handlingsplan som går ut på att ta tag i det verkliga problemet rent praktiskt istället för att backa undan för det.

En god självkänsla är nyckeln till allt
Tilläggas bör att att resan till att bli frisk går mycket enklare med en god självkänsla. Oavsett om det handlar om att lyckas bli frisk från en ätstörning, prata högt inför folk, byta arbete eller något annat så utgår allting ifrån att du är så trygg i dig själv att du vågar ta dig an det som utmanar dig. Det är utmaningarna som i längden får dig att växa och utvecklas till den person som du vill vara.

Då en god självkänsla visade sig bli en av de viktigaste nycklarna för att jag skulle lyckas bli frisk så kommer det ett eget inlägg om hur man kan öva på att stärka sin egen självkänsla i nästa vecka.

Vad tycker du? När är man egentligen frisk från en ätstörning? 

Anorexia, Ätstörningar

Varför får man ätstörningar?

Varör får man ätstörningar?

Ja, VARFÖR får man ätstörningar?

Forskarna är fortfarande inte helt säkra på varför vissa personer drabbas av ätstörningar medan andra inte gör det. Dock tror man att det är flera faktorer bakom som i samband kan leda till sjukdomen.

Av de som drabbas är det inte ovanligt att man sedan tidigare är nedstämd, ogillar sig själv, har en negativ självkänsla och bär på ångest.

De faktorer som man tror kan leda till ätstörningar är:

Personliga egenskaper
När man talar om de psykologiska orsakerna har man sett vissa samband mellan de personliga egenskaperna hos dem som drabbas av en ätstörning. Inte sällan finns personlighetsdrag såsom dålig självbild, överdrivet noggrann, mycket ambitiös och/eller perfektionist.

Gener & ärftlighet
Forskarna är idag överens om att generna kan spela en stor roll för att utveckla en ätstörning. Av den anledningen kan den drabbade ha en medfödd sårbarhet för att utveckla sjukdomen.

Miljö och omgivning
De sociala faktorerna innefattar vilken miljö den drabbade vistas i samt påverkan från familj och vänner. Samhällsideal som förmedlas genom media som t ex TV, tidningar och reklam kan också vara en faktor som kan utveckla ätstörningar. Ett exempel på samhällsideal är att ha en smal kropp.

Bantning – viktigaste utlösande faktorn
Man brukar säga att bantning är en säker inkörsport till ätstörningar. Men all bantning leder inte till ätstörningar utan det måste finnas en grund för det (se ovan). Inte sällan blir bantning en effekt av att något annat i livet som har hänt eller rörts om.

Att börja banta kan vara ett sätt för den drabbade att ha kontroll när allt annat i tillvaron inte går att kontrollera. Att kontrollera det man kan, t ex maten, kan därför bli ett sätt att hantera sin ångest på. Bantning kan också vara ett sätt att bli mer omtyckt eller tycka bättre om sig själv genom att gå ner i vikt om man tidigare varit missnöjd med sin kropp.

Dock är bantning mycket lurigt eftersom när den går för långt så byter den karaktär snabbt och plötsligt har man istället drabbats av en fullt utvecklad ätstörning. Det går snabbt!

Kontrollen som man trodde sig ha haft över bantingen i början är som bortblåst. Plötsligt är det inte längre personen själv som bestämmer längre. Istället är det ätstörningen som har styr hjärnkontoret med konsekvenser som utvecklade tvångsbeteenden och besatthet hos den drabbade.

Mer om ätstörningar finns att läsa på Vårdguiden 1177.se

Anorexia, Ätstörningar, Frisk från ätstörningar, Ortorexi

Föreläsning ätstörningar

it__s_time_for_some_sweetness_by_morethanprincess-d37hmdb_large
Nu går det att boka föreläsningar med mig där jag berättar om ätstörningar utifrån den drabbades perspektiv.

Under föreläsningen hjälper jag till att svara på era frågor då det finns otroligt många frågor och föreställningar när det gäller ätstörningar. Förmodligen sitter du på ett helt batteri av frågor som du undrar över.

Exempel på vanliga frågor:
– Vad är egentligen en ätstörning?
– Vilka tidiga varningstecken och symptom bör du vara extra uppmärksam på?
– Vad kan du som anhörig göra om du märker att någon i din omgivning har en ätstörning?
– Vad finns det att göra för att förebygga ätstörningar?
– Går det verkligen att bli helt frisk? Hur då?
– Hur äter man sig frisk från en ätstörning?
– Vilka utmaningar kan uppstå efter att ha blivit frisk?
– Hur förebygger vi återfall?

Jag som håller i föreläsningen har själv varit drabbade av både anorexia (självsvält) och ortorexia (fixering vid nyttig mat och träning) i nästan tio år innan jag blev helt frisk. Idag har jag varit frisk i många år och arbetar med att hjälpa andra att bli friska.

Genom att dela med mig av mina erfarenheter av sjukdomen och betoning på hur min väg till att bli frisk såg ut så hoppas jag kunna ge dig en unik inblick hur det är att vara drabbad och hjälpa till att svara på de frågor som du har.

Jag skräddarsyr varje föreläsning utifrån din målgrupp och vad du vill att deltagarna skall få för behållning av den efteråt.

Exempel på målgrupper: Du som på något sätt kommer i kontakt med ungdomar, skolor (skolelever årskurs 7-9 eller gymnasieelever, föräldrar, lärare, etc), idrottsorganisationer, företag, större och mindre organisationer och/eller yrkesverksamma inom området.

Kontakta mig via formuläret för mer info och offert. Jag föreläser tidigast från och med januari 2017 men du kan boka mig redan idag.

Varmt välkommen att höra av dig!

Anorexia, Ätstörningar, Ätstörningscoach, Behandling, Frisk från ätstörningar, Självhjälp

Tillfriskna från anorexia

Tillfriskna Anorexia
I förra inlägget berättade jag kort om Hur blir man frisk från anorexia?

Ett sätt att starta sin egen process mot tillfrisknad är att inleda den med en Testvecka.

Testveckan använde jag mig av som ett slags behandlingsverktyg som en del av min rehabilitering från ätstörningen. Det finns olika slags testveckor att använda sig av när det gäller att ändra en ovana eller ett beteende men det här är alltså min egen variant på testvecka. Den fungerade bra för mig och visade sig bli starten på hela min tillfrisknadsprocess. Dock är det bra att tänka på att bara för att den fungerade för mig betyder det nödvändigtvis inte att den garanterat passar dig. Bästa sättet är att du provar för att ta reda på det.

Syftet med testveckan är att du ska få prova på hur det är att leva som frisk. I många fall har personer som insjuknat i ätstörningar ”glömt bort” hur detta känns. Testveckan ska inspirera och påminna dig om hur din vardag kan se ut utan några ätstörningar. Tanken är att du ska få en paus och vila från ätstörningarna under den här veckan genom att testa på sådant som ätstörningen i vanliga fall förbjuder dig.  Du får naturligtvis inte hantera eventuell ångest som uppstår med någon kompensatorisk handling (t ex svälta, kräkas eller träna). Det är en grundregel för att testveckan ska fylla sin funktion.

Du får själv känna efter vad det är som du behöver träna på. Exempelvis kanske du behöver införa ett träningsförbud under den här perioden? För egen del tog jag ett träningsuppehåll på cirka 1,5 år. Det var nödvändigt för att jag skulle kunna bli helt frisk och inte nöja mig med att bara leva på halvfart resten av livet. Andra saker kan förstås vara att handla hem och äta ”förbjuden” mat, träna på att äta regelbundet (cirka 5-6 gånger varje dag; frukost, lunch, middag och 2-3 mellanmål), gå på restaurang utan att kolla menyn innan och/eller äta hemma hos en kompis.

Målet med veckan är att du ska bli så pass inspirerad av att leva som frisk så att du med hjälp av dina nya insikter och motivation vill förlänga testveckan ytterligare. För egen del ägnade jag ett par år av mitt liv åt att varva testveckor med regelbundna pauser för att emellanåt få vila från att utmana ätstörningen och hämta ny energi för att orka fortsätta.

Det kan vara bra att begränsa testperioden till max en vecka i taget för att målet ska kännas uppnåeligt. Om det inte känns realistiskt att börja med en hel vecka direkt är det bättre att starta med några dagar i taget och sedan förlänga testperioden med tiden. Det är viktigt att du inte sätter för höga mål från början för då kanske du inte ens vågar att starta.

En vanlig anledning till testveckan inte fungerar för alla är vanligen för att en del aldrig vågar att praktisera veckan fullt ut. Testveckan förlorar dock sitt syfte och verkan om du inte kan låta bli att välja ätstörningen under den här perioden. Försök ta en dag i taget och ge det en rejäl chans att låtsas vara frisk hela det utvalda dygnet. Sänk tröskeln så mycket som möjligt. Kom ihåg att små steg framåt är bättre än att stå kvar på samma ställe och trampa i gamla spår. Våga prova något nytt!

På lång sikt är tanken att du ska åstadkomma en livsstilsförändring för alla delar i ditt  livshjul som idag inte kan blomma ut på grund av anorexin. Med hjälp av testveckan är min förhoppning att du ska lägga den där sista pusselbiten som krävs för att du den här gången ska kunna bli frisk på riktigt och inte bara nöja dig med att vara ”halvfrisk”.

Det är mycket roligare att leva fullt ut än att gå på sparlåga resten av livet. Prova själv!

Stort lycka till!

Anorexia, Ätstörningar, Ätstörningscoach, Frisk från ätstörningar, Självhjälp

Hur blir man frisk från anorexia?

Frisk från anorexi

En förutsättning för att kunna bli frisk från en ätstörning är att du själv inser att du behöver hjälp. Detta är långt ifrån självklart för alla som drabbas eftersom det kan ta tid att själv förstå  vidden av problemet.

Även fast att du själv är medveten om alla problem som finns med att leva med en ätstörning kan det vara svårt att erkänna detta både för dig själv och din omgivning. Tyvärr är ätstörningar ofta förknippade med enormt mycket skuld och det är inte ovanligt att känna stor skam över sjukdomen.

För att du ska kunna nyttja det stöd som erbjuds vid ätstörningar på bästa sätt så är det viktigt att du som är drabbad både kan erkänna detta för dig själv och andra för att kunna påbörja din resa mot att bli frisk så snart som möjligt.

När du kan detta har du redan kommit en bra bit på vägen i din tillfrisknad. Dock så länge du saknar sjukdomsinsikt och motivation kan det vara svårt att ta emot rätt behandling eftersom det kan finnas delar kvar i dig som tvekar på om du verkligen vill bli frisk.

Om du fortfarande tvekar på om du är beredd på att ge allt för att bli frisk så kan ett tips vara att lista alla bra saker med att vara frisk samt dåliga saker som du kan komma på med att vara sjuk. Jämför sedan dina listor med varandra och jag lovar att du kommer få en kristallklar bild av din nuvarande situation och vilket håll den lutar åt…

Ett helt liv väntar på dig med de mest fantastiska sakerna som du kan förställa dig. Du kan redan imorgon välja att du då ska sluta vara ätstörd och prova på hur det känns att leva som frisk. Det är bara du som kan bestämma detta. Beslutet är helt och hållet ditt.

Om du inte redan har testat så rekommenderar jag varmt att prova en Testvecka (klicka på länken för mer info) som en rivstart för att kickstarta igång din tillfrisknad och bli frisk en gång för alla.

Mer om hur en Testvecka fungerar i praktiken ska jag berätta i nästa inlägg.

Må så gott så länge!

Anorexia, Ätstörningar, Ångest, Livsträning, Mat, Självhjälp, Träna på att äta

Njutningsmellanmål

Frisk från ätstörningar

Jordgubbstårta – ett bra exempel på ett riktigt gott njutningsmellanmål. Midsommar står för dörren, klart du ska också ska vara med och fira sommaren med en god bit tårta. Kanske kan du låta den här helgen bli startskottet för att du ska börja äta något gott varje dag utöver dina vanliga måltider? Det är inte bara vid högtider man får lov att ”unna” sig – det är betydligt bättre (och mycket roligare) att inte bry sig om vilken dag det är för att få äta sötsaker. Spelar roll om det är tisdag och du äter en tårta? Är du sugen så ta en bit till fikat! Och tvärtom gäller också förstås. Bara för att det är helg måste du inte ”passa på” att äta om du inte är sugen förstås. Lyssna på kroppen!

En framgångsfaktor för att jag skulle kunna bli frisk var att vara noga med att äta njutningsmellanmål. Än idag är det bland det bästa jag vet!

För dig som inte vet vad detta är rekommenderar jag att läsa det det här inlägget (Vi kallar det njutningsmellanmål) som jag skrev år 2010. Jag kan avslöja att jag än idag är väldigt mån om att äta mina njutningsmellanmål.

Njutningsmellanmål är helt enkelt en vanlig fika men eftersom det ordet ofta kan vara väldigt laddat och ångestframkallande för många så väljer jag att kalla det för njutningsmellanmål.

När man har en ätstörning är det viktigt att träna på att äta ”förbjuden” mat och göra tvärtemot vad ätstörningen vill. Ofta hamnar sötsaker i den här kategorin med förbjuden mat.

Det är vanligt vid ätstörningar att den drabbade hoppar över måltider för att kunna ”unna” sig sötsaker vid ett senare tillfälle. Därför hoppar många över frukosten eller lunchen för att ”spara” sig till att få äta sina godsaker senare under dagen. Ofta passar man då på att äta extra mycket glass, godis, choklad, bullar eller vad det nu kan vara som känns lockande. Det är vanligt att man helst vill vara ensam när man äter detta.

I längden mår man inte bra att äta på det här viset, varken psykiskt eller fysiskt. Många väljer därför att hantera sin ångest genom att svälta, kräkas eller träna. Det är förstås en väldigt dålig kortsiktig lösning på problemet.

Det är mycket bättre att du lär dig äta ”lagom” av den här typen av mat. Att lära sig äta lagom är inte alls så svårt som det låter – du kan också göra det!

För att undvika överätning av förbjuden mat är ett tips att införa 1-2 njutningsmellanmål varje dag. Att äta sött regelbundet är viktigt för att lära sig äta den här maten i rimliga mängder. Förbud är det värsta du kan ha för dig själv. Det triggar nämligen ätstörningen.

Genom att göra tvärtemot vad du brukar ska du istället träna på att regelbundet äta sötsaker. Genom att äta sötsaker i rimliga mänger varje dag så avdramatiserar du dem och minskar på så vis risken för att utveckla bulimi eller hetsätning.

Den här typen av godsaker förtjänar inte alls att få uppta så mycket av din tid och tankeverksamhet. Jag är övertygad om att du kommer upptäcka att över hälften av de sötsaker som du går och längtar efter inte ens kommer smaka hälften så gott som du hade trott innan du fick sätta tänderna i dem.

Under dagen är det förstås viktigt att du är noga med att äta regelbundet (totalt cirka 5-6 mål/dag) och varierar din kost – undvik ingenting. Annars blir det snabbt obalans åt något håll och risken att du får ett kraftigt sug efter något särskilt ökar. Kroppen försöker alltid kompensera för det den saknar – lär dig lyssna på vad både din kropp & själ faktiskt behöver.

”Nyttigare” njutningsmellanmål i form av en äggmacka eller en tallrik fil är förstås också bra att få i sig ibland men det tror jag redan du är väldigt medveten om ifall du har hittat till den här bloggen.

Med handen på hjärtat går det inte att likställa njutningen som uppstår i kroppen av en äggsmörgås jämfört med en nygräddad kanelbulle eller mjuk kladdkaka.

Livet är långt och jag tror inte du vill sitta på hemmet en dag och ångra att du bara åt kokt torsk och broccoli i dina dagar?

Du förtjänar att njuta – varje dag! 

Trevlig midsommarhelg på er!

Anorexia, Ätstörningar, Ätstörningscoach, Frisk från ätstörningar, Självhjälp

Tecken på ätstörningar

robot-507811_1920
De viktigaste faktorerna för att bli frisk från en ätstörning är tidig upptäckt och snabbt insatt behandling. Därför är det viktigt att man inte låter ätstörningen gå för långt utan är uppmärksam på tidiga varningstecken.

Jag skriver detta eftersom sommaren står för dörren och vill därför påminna om att ätstörningar aldrig tar semester. Var därför gärna lite extra uppmärksam på om du själv eller någon i din närhet uppvisar något eller några av följande varningstecken som finns listade nedan. Det kan vara tidiga tecken på ätstörningar.

Tidiga tecken på ätstörningar:

  • Äter nyttigt
  • Har godisförbud eller/och undviker socker
  • Blir vegetarian
  • Undviker fett i maten
  • Börjar träna mer än tidigare
  • Är ofta mätt eller säger att man redan har ätit
  • Är ofta trött, har huvudvärk, är förstoppad och fryser

Tidiga tecken på att du faktiskt har en ätstörning:

  • Du bantar och det enda du tänker på är mat & vikt
  • Ditt tätbeteende är förändrat – t ex du skjuter upp måltider, äter sakta eller äter helst ensam
  • Oregelbundenhet, ex. kan du skippa frukost eller lunch för att senare äta stora mängder ”förbjuden” mat när du är ensam
  • Överdriven träning – du kompenserar för det du äter (eller inte äter…)
  • Koncentrationssvårigheter i skolan eller på jobbet
  • Kritisk gentemot din kropp
  • Olika tvångsbeteenden utvecklas ex. att äta vissa saker eller på mycket bestämda tider
  • Nedstämdhet eller ångest
  • Självskadebeteende eller har självmordstankar.
  • Du kompenserar för det du har ätit ex genom att till exempel svälta, kräkas eller träna

Om du är nyfiken på att låta mig vägleda dig till att börja äta kroppsvänligt mat och erövra friska ätbeteenden är du varmt välkommen att maila mig på  vagenfran37kg(at)spray.se så återkommer jag med mer info.

Coachningen drar igång senare under året. Du förbinder dig inte till något genom att maila ditt intresse.

På återhörande!