Självhjälp

Från anorexi till ”normal”? Men hur?

Frid i sinnet. Lugn i själen. Fria tankar.

Energi. Humor. Kreativitet. Passion.

Tokstolla. Karriärista. Lillasyster. Dotter. Bästis. Dotter. Inspiratör.

Snart, snart, snart..!!!

***

Så, nu har jag snart varit igång i totalt 14 dagar med vind i ryggen.

Jag har hela tiden lyckats äta så likt ”friska människor” som möjligt. Förutom den vanliga maten har detta inkluderat även den traditionsenliga eftermiddagsfikan i form av ibland macka + milkshake/smoothie, tårta, bullar eller kakor.

För mig är detta ett enormt framsteg att se att alla måltiderna pltsligt funkar, dvs jag fikar inte längre istället för att äta lunch (vilket länge var ett mkt påfrestande äs-trick då jag blev på enormt dåligt humör/likgiltig och kunde inte få ut något mer av eftermiddag pga det…)

Att fika på eftermiddagen har länge varit oerhört jobbigt och därför har jag varit konstant rädd att falla tillbaka under de här veckorna. Dock verkar det som att den här gången så tycks mitt nuvarande normaliserat ätbetende vara här för att stanna, för alltid hoppas jag såklart.

Dvs inte ” komma och gå i perioder” som det har gjort emellanåt. Just att äta något mellan lunch och middag har varit den absolut tuffaste biten att bräcka (att överhuvudtaget äta en gurkbit var tufft då det var sjävla principen att äta som var jobbig).

Många skriver och undrar hur jag gör och tycker jag inspirerar…

Ärligt talat, jag har rätt ofta svårt att ta åt mig av berömmet då jag trots allt varit sjuk i över åtta år och vad är det för slags förebild? Ett mål med bloggen som jag har (varför jag bloggar) är för då kanske jag kan bespara många av er som ”bara” har varit sjuka i några år att riskera att behöva gå lika länge som jag innan ni hittar tillbaka till livet igen.

Tvärtom skäms jag för att jag varit ätstörd så himla länge…

Jag skyltar ogärna med att jag 30% av mitt liv har tänkt betydligt mer på mat och kalorier i min ensamhet än varit tillsammans med min familj och velat krama om pojkvännen och vännerna.

Så till alla er som skriver och undrar hur jag vågar och hur det kan gå så bra för mig, läs det här inlägget: Är du inte helt ärlig?

Det sammanfattar allt rätt bra, tycker jag.

Det är helt enkelt dags nu.

Trots allt visar statistiken att de allra flesta blir friska efter anorexin och jag antar att det är den gränsen jag håller på att passera just nu.

Jag har varken vägt maten eller räknat kalorier på snart fjorton dagar och jag känner heller inget behov av att göra det.

Både min kropp och psyke känns starkare än vad de någonsin har gjort.

Bara det faktum att jag sedan en tid tillbaka har avancerat och klättrat ett par rejäla kliv upp på karriärsstegen är kvitto nog på att jag gör helt rätt när jag väljer att äta glasstårta efter lunch tillsammans med mina kollegor.

Nu fattar jag på riktigt att det är helt rätt att äta trots att det bara var några timmar sedan sist jag åt. Man får lov att göra det, dvs äta flera gånger per dag. Och det gör heller inget att det även blir en del socker här och där.

Tvärtom blir jag mer kreativ när jag balanserar upp min kost med en del snabba kolhydrater i form av en sockerbulle t ex istället för en macka som mellanmål. Kolhydraterna i bullen är inte sämre än mackans. Varför lurar kvällstidningarna oss att tro det?!

Så länge jag äter varierat är de till och med riktigt, riktigt bra!

Trevlig helg!

10 thoughts on “Från anorexi till ”normal”? Men hur?”

  1. Oj vad jag önskar att jag kunde krama om dig.
    Får väl bli en virtuell en…
    Naturligtvis kan det vara svårt att se sig själv som en förebild, men tro mig, utan dig hade jag, iallafall inte redan nu, fått den spark i baken jag behövde för att ta itu med mina problem.
    Och för det har du en speciell plats i mitt hjärta.
    För alltid.

  2. Maria, utan att ha träffat dig har du för alltid en del av mitt hjärta.

    Lova att säg till när det blir sverige/sthlm-visit för dig nästa gång. Jag bara VET att vi kommer att komma sjukt bra överens.

    God natt finaste!

  3. Förstår att det är svårt att ta åt sig berömmet – men måste påpeka att stor del i din inspirationskraft också ligger i att du faktiskt har varit sjuk länge: och framför allt att du STÅR FÖR DET. Visst är det mycket pepp – vilket vi ju alla behöver – men jag upplever ändå att ärligheten om svårigheterna lyser igenom. Och det behövs också! Speciellt i dessa tider av alla må-bra-coacher med quick-fix-lösningar och hurtigt tilltal… Dina erfarenheter är sanna – och sanningen är nödvändig i kampen mot den ständigt ljugande och manipulerande sjukdomen.
    (dessutom tycker jag inte att du bara ska skriva för OSS… utan också för DIG – samtidigt som du suger åt dig all positiv kritik!)

  4. Viken fin blogg du har…
    Har aldrig hittat någon blogg som skriver om det du gör…
    Jag som dom flesta lever i motsatt förhållande till vikten….
    Så detta ger mig en bra tankeställare…
    Kram

  5. hur har kroppen reagerat under dessa 14 dagar? Har du gått upp i vikt/ ner i vikt ,ingen skillnad? Svullen och svälld?
    tack för en bra blogg!!

  6. Härligt Anna att du kommit så pass långt, men DU ska vara stolt för det är DU som åstadkommit detta själv. Roligt att det framåt med jobbet också, när blir flytten till Stockholm av? Bor själv i Stockholm och det är helt underbart. Om du har lust att hitta på någonting får du hojta till. Har även en rätt stor ”umgängeskrets” (friska, vilket är skit skönt) som jag ständigt hittar på massa skoj med. Tänkte om du hade lust att hänga på (har för mig att jag läst att du saknade den sociala biten efter att du varit sjuk så länge) och leva livet lite!??

    KRAM

  7. Men är det inte konstigt att påstå att bullens kalorier/kolhydrater är lika bra som mackans? Varför tror du att människor är överviktiga? Tar man den där bullen istället för mackan/frukten hela tiden så går man ju tillslut upp i vikt. Eller? Hoppas du inte tar detta som något ”påhopp”, jag bara undrar om du inte tänker lite så som jag beskriver också?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s