Mat, Självhjälp

HJÄLP! Hur lär jag mig njuta av naturgodis igen!?

Till gårdagens inlägg Den som äter bäst vinner fick jag en fråga som handlar om hur man kan förändra sitt ätstörda ätbeteende och lära sig njuta av mat och sötsaker igen utan att det känns stressat.

Fia skriver:

”Gillar verkligen din blogg!

Du skriver att om du tänker på något speciellt så äter du det så slipper du tänka på det sen.. några kalorier hit eller dit spelar ingen ´roll..

I mitt fall så kan jag tex få ”nojja” på naturgodis. ska jag äta eller inte.. velar fram och tillbaka.

Äter jag så blir det stressat och sedan får jag ångest.

Inte över x antal kalorier det innehöll utan över mitt stressade beteende och jag är rätt att trilla dit igen.. åt stressat, kände inte vad det smakade och tycker det är onödigt..

Hur kommer jag ur detta ekorr hjul? några tips?

kram fia”

Jag har bara ett svar på det här; När du blir sugen, gå och köp naturgodiset. Ät.

Som jag skrev igår, då slipper du tänka mer på det och kan fokusera dina tankar på viktigare saker. Att du tänker på naturgodis är en signal från hjärnan att det finns något i godiset som din kropp har avsaknad på.

Därför är det inga problem, ät när du blir sugen helt enkelt.

I boken som jag skriver på nu tar jag upp detta i ett eget kapitel. Hemligheten till att våga äta ”farlig mat” igen är att ÖVA på att äta dem. Första gången kanske det känns stressat, andra och tredje gången också kanske beroende på hur hög piedestalen är som du har placerat naturgodiset på.

Genom att öva på att äta naturgodis flera gånger i veckan (eller när du blir sugen) så avdramatiserar du själva upplevelsen av att äta det och det blir snart inte lika spännande att äta = mindre stress, mindre mängder naturgodis och ett avslappnat ätbeteende.

Så nästa gång du blir sugen, gå och köp!

Men kom ihåg att du ska äta som vanligt under dagen. Naturgodiset är inte istället för någon måltid, vilket är mycket viktigt att tänka på för att få in vanliga och friska ätrutiner.

Blir du sugen på naturgodis dagen efter att du ätit det? Gå och köp. Ät.

Sugen på naturgodis dag nr 3? Samma sak, ät.

Efter ett tag lovar jag att du inte kommer vara sugen längre. Det är så länge som du har förbud som hjärnan automatiskt vill ha det som den inte annars kan få.

Det är som någon av er här på bloggen sa ”Om någon säger tänk INTE på en rosa elefant, visst blir det svårt att inte tänka på en elefant bara för att?”

Nyckeln heter alltså ”ta bort förbuden”!

Förbud ger ätstörningen nytt bränsle varje gång som du börjar om, inleder en ny ”nyttig” period och börjar svälta igen.

När du äter och får ångest får du aldrig bemöta ångesten med svält, kräkningar eller kompensationsträning. Detta är väldigt basic men har hjälpt mig otroligt mycket att komma framåt.

Får du ångest, måste du bemöta den med mat. Inte svält! Detta kan vara tufft i början men för varje gång du gör det kommer ångesten bli mindre och jag sätter mitt huvud på att jag har rätt.

Testa en vecka och ät så här. Utvärdera sen och känn efter hur det känns.

Ett tips kan också vara att äta ”svåra saker” ihop med kompisar som du vet är 100% friska och som du kan använda som friska referensramar. Härma dem.

Själv har jag t ex fortfarande svårt att äta glass i rimliga mängder (t ex ett paket Ben & Jerry) och kan enkelt äta upp ett helt paket själv (känns sådär att erkänna men så är det i alla fall). Men om jag däremot har sällskap av någon blir det mycket lättare att äta mindre mängder utan att jag ens tänker på att jag äter mindre. Testa och se vad som funkar för dig!

Du vet ju hur det känns att vara ätstörd, tycker det är dags att du testar något nytt nu, eller hur?!

Du har heller inget att förlora. Skulle du rusa upp i vikt och bli smällfet (vilket jag kan garantera inte kommer inträffa) kan du alltid välja din trygga ätstörda värld igen, det alternativet kommer alltid finnas kvar om du nu skulle tycka att det livet är bättre.

Du har fått en fantastisk gåva här i livet – din egen fria vilja.

Se till att förvalta den på bästa möjliga sätt så att du kan må så bra som det bara går.

13 thoughts on “HJÄLP! Hur lär jag mig njuta av naturgodis igen!?”

  1. Men jag har många helt friska kompisar som kan äta ett helt ben and jerry’s paket utan att de tycker att det är ätstört för det. Det är ju inte så helt galet stort väl..?

    Men detta leder mig till nästa fråga:
    Om man då äter det där naturgodiset tills man tröttnar och sedan kommer på att man egentligen är sugen på glass istället, äter glass under nästa period för att sedan byta till nästa dille och så vidare – hur vet man att sötsaksätandet kommer att upphöra? Det kan väl lika gärna utmynna i att man äter något litet varje dag, som sedan förlorar sina proportioner och blir till litet mera varje dag – tills en eskalerande viktuppgång är ett faktum.

    – Nu vet jag att jag är litet skadad från min förra behandlares ord där varje kalori extra jag åt slogs tillbaka på mig själv i beskyllningar när jag ökade i vikt (”du har ätit för mycket”!). Sötsaker skulle bara ätas på speciella tillfällen och så vidare (eftersom en kanelbulle istället för mitt vanliga mellanmål varje dag skulle göra att jag ökade i vikt, eftersom det ju är allmängods att bullar innehåller så fullkomligt galet mycket kalorier) nej jag är inte bitter, jag ska snart få komma till gisela istället, haha.

    1. Jo, jag är också medveten att en del äter en hel burk Ben & Jerrys själva.

      Och precis som du själv skriver, visst kan man vara frisk för det. Men det finns ju olika anledningar att man äter en burk själv: T ex ibland är man helt enkelt väldigt sugen, en annan person kanske har ätit en dålig middag, någon har ”sparat sig” under dagen för att kunna äta mer sötsaker på kvällen, etcetera.

      När jag tog exemplet med B&J gjorde jag det för i min värld har jag aldrig tidigare ätit sådana där mängder av något på en och samma gång. Det ätbeteendet kom i och med ätstörningen och jag kan såklart bara tala för mig när jag säger det här men ofta har det här att göra med att jag fortfarande har ”passa på” känslor när jag öppnar en B&J eftersom det var laddat och förbjudet så länge för mig.

      Tidigare åt jag mindre mängder men mer utspritt under veckan och dagen.

      Jag mår inte bra varken psykiskt eller fysiskt av att äta ett paket själv.

      För min del mår jag som allra bäst när jag äter mindre mängder åt gången. Jag har ätit så här rätt länge nu och jag har inte blivit ”gamig” att vilja kränga godis varje dag och ökat mitt sötbehov, tvärtom. Jag blir snabbt ”nöjd” och det är en viktig förändring i mitt tidigare ätstörda ätbeteende.

      En tidigare sällsynt känsla – mycket behaglig.

  2. Till min förskräckelse har jag på diverse nätforum märkt att allt fler unga tjejer bantar med kcalinnehållet som enda riktmärke. De bestämmer sig för ett intag om 1000 kcal/dag, men har inte en tanke på att 1000 kcal smågodis knappt ger ett enda gram protein eller nödvändiga vitaminer.

    Det som skrämmer mig mest är att det inte handlar om forum där det förekommer övervägande ätstörda tonåringar, utan det är ”friska” tjejer som peppar varandra att ”slimma till sig”. Att äta en Daimstrut till lunch leder inte till några pekpinnar, utan det kommenteras med ”Så länge du håller dig inom din kcalgräns så är det ju bra!”. Sen blir tjejerna jättebesvikna på sig själva när de inte lyckas hålla dieten efter några veckor.

    Det kan inte betonas nog så många gånger att glass och godis inte ska utgöra hela måltider och att kroppen inte har samma nytta av ett hekto geléråttor som av en portion köttfärssås. Och det kan inte betonas nog så många gånger att det ändå är helt okej att äta ”onyttigheter”, så länge man täcker sitt näringsbehov under dagen och inte likställer energibehov med näringsbehov. En eloge till dig – jag tror verkligen att den här bloggen behövs som motvikt till uppsjön av bantar- och proanabloggar.

    1. Tack för din kommentar Helena.

      Det du tar upp leder oss automatiskt in på det som många kanske inte går runt och tänker på men visst är det där resonemanget en ätstörning?

      ”Friska vänner” som slimmar sig är iaf inte några som jag skulle använda som friska referensramar. Absolut inte.

      Spelar ingen roll att det är sötsaker som personen proppar i sig, det är inget normalt ätbeteende att inte kunna äta vanlig mat till förmån för sötsaker.

      Det är ingen hållbar livsstil för fem öre.

      Jag läste samma sak med någon kändis (tänker inte säga vem) som rekommenderade andra att skippa lunchen och äta en chokladkaka istället så skulle man inte gå upp i vikt. Det läsaren inte får se är hur dåligt kändisen mår bakom den där fasaden.

      Jag har själv resonerat på samma sätt och det är ingen långsiktig lösning. På sikt hamnar man snubblande nära gränsen till bulimi och får problem att äta i sociala sammanhang, t ex med sina skolkompisar eller kollegor.

      Gör det inte.

      1. Jag håller med om att man aldrig ska kompensera med den riktiga maten för att istället äta godis, glass eller liknande. Det är lika ätstört det. Jag tycker att det här ständiga ”suget” är otroligt jobbigt, det spelar liksom ingen roll om jag verkligen äter ordentliga måltider. Jag har ändå ett ständigt sötsug. Skillnaden nu är dock att jag ger efter för det, vilket reulterar i massa godis varje dag (utöver de vanliga måltiderna). Min läkare säger dock att detta kommer att avta och stabilisera sig i och med att vikten återhämtar sig. Jag är dock livrädd att det inte kommer att göra det.
        Kram

      2. Håller med dig fullt ut. Och jag tror att den här typen av bantningstips är på sikt är långt farligare än de som florerar på proana-sajter. När någon tipsar om att hur man bäst kräks upp maten eller hur man smetar ut maten på tallriken för att undvika oroliga föräldrar, då förstår de allra flesta att beteendet är sjukt. Tips i stil lunchchoklad riskerar i mycket högre grad att snappas upp som en bra idé. Ett sätt att både ha kvar kakan och äta den.

        Många beteenden som verkar så oförargliga blir förr eller senare till ett sjukdomstillstånd som det dessutom kan ta mycket lång tid att tillfriskna ifrån. Ett av de värsta (och absolut vanligaste) uttrycken i bantningssvängen är ”Det är kalorier in och ut som gäller”. Det stämmer kanske om man ser till ren termodynamik, men kroppen vet definitivt skillnaden på karameller och kåldolmar.

  3. Vilket underbart inlägg Anna!
    Jag håller helt och hållet med om att man ska äta när man känner sug. Själv har jag missbrukat kakor ett tag men nu har det äntligen börjat lossna! Jag har faktiskt inte blivit någon ”Jabba the Hut” av att överäta kakor 🙂

    Det jag har märkt är att det inte är lika ”spännande” som det var förut och av någon anledning har mycket annat avdramatiserats pga det. Kanske var det så att kakor var väldigt förbjudet för mig och nu när jag har börjat äta det regelbundet så är de sakerna som inte var lika mycket förbjudet innan särskilt intressanta längre.

    Ha det gott!
    Kram kram

  4. Hej underbara du!
    Kaffe med kanel och mjölk är supert.
    Jag blandar bara ned nagra ”stänk” kanel i koppen och toppar det hela med en redig slurk mjölk.

    Re. Proverna, jag mailar dig sa snart jag vet nat. Skulle visst ta en vecka.
    Tills dess tar jag det piano. Kan ju vara ingenting.

    Haller med dig i ditt inlägg, att trots att det är läskigt, och trots all man är rädd och osäker sa ska man definitivt fortsätta att äta det man är sugen pa.
    (JAG är tokrädd för att vakna upp och vara en flodhäst, även om jag vet att det är fysiskt omöjligt..)
    Har haft flera knäppa cravings de senaste manaderna och bara genom att ge mig hän at dem har jag fatt dem att försvinna.
    Lite efter mottot:
    Been there, done that.
    And now, let’s move on.
    1000 kramar

  5. det här inlägget med tillhörande kommentarer var precis vad jag behövde nu. befinner mig i just detta stadie för tillfället och försöker verkligen bejaka suget. inser som de flesta skriver att man inte blir en flodhäst för det, istället utökar man sin livskvalitet och hur värdefullt är inte det?!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s