Mat

Matens hemligheter…

Let me tell you a secret…

Bortsett från ens eget välmående tänkte jag berätta lite om hur stor skillnad maten gör för mitt arbetsliv idag. Det är viktigt att komma ihåg att maten fyller betydligt fler funktioner än mättnad, muskler, estetik och liknande.

För att min vardag och arbete ska fungera är regelbundna matvanor grundläggande, inte enbart för att jag ska orka le åt kunderna men också för att jag ska orka prestera så mycket som man kan förvänta sig av en tjej i min ålder.

Svar på Lorenas kommentar till inlägget om afrodansen igår.

”För övrigt undrar jag lite över dina läsvanor, är du intresserad av böcker?

För det bästa jag vet är att läsa böcker, när jag var sjuk fattade jag dock knappt svenska (ja du vet, läste samma sida tusen gånger osv) men så fort man käkar ordentligt frekvent så brukar det ju gå som en dans.

Du behöver inte skriva nåt inlägg eller så, men jag är nyfiken personligen om hur t.ex. en sån sak ter sig nu jämför med när du ”började” supersizea dig? :p

Och koncentrationen i övrigt, mera detaljerat, samt orken i vardagen. Jobbar du på i samma tempo nu som när du körde 150 km/h och var i olika sjukdomsstadier? Eller ”slickar du såren” och jobbar lite lugnare just nu?

Kram på dig!”

Svar på första frågan:

Ja, nu för tiden läser jag rätt mycket igen. Till och med när jag har som mest att göra måste jag läsa även om det så bara blir en kvart. Så kände jag inte när ätstörningen var som starkast, då försvann även suget efter att läsa. Inget bra tecken då jag alltid skrivit och läst stup i kvarten. Samma sak med skrivlusten som också försvinner när ätstörningen får ta för mycket plats (btw någon bloggare som känner igen sig i detta kanske?)

Jag gillar Kajsa Ingemarsson och blev därför extra förtjust över att till sist fått läsa hennes bok ”Bara vanligt vatten” den här sommaren. Jättebra, och särskilt för personer som har egna författarambitioner tror jag den kan vara lite extra värdefull.

Svar på andra frågan:

Jag jobbar på i samma takt och på samma sätt som innan. Det är högt tempo när jag gör något (för sån är Anna) och aldrig något jag mått dåligt över.

Att jag gillar att ha mycket på gång och gillar att göra saker exemplariskt är inget som jag upplever särskilt betungande – det är inget jag tänker på.

Jag har varken prestationsångest eller ”orimligt höga krav” på mig själv. Jag är trygg i mig som person och vet att när jag bestämmer mig för att ge mig in i något så blir det i princip alltid riktigt jävla bra till slut. Utan att jag nödvändigtvis måste vända in och ut på mig själv.

Detta enda jag vet säkert är att skillnaden idag mot t ex förra sommaren är att jag på den tiden inte orkade hålla det höga tempot som jag ville och prestera på topp efter min faktiska arbetsförmåga. Detta pga att jag svalt och tränade som en tok. Det var en omöjlig kombination, till slut gick det helt enkelt inte längre.

Det tar emot att skriva det men under min tyngsta sjukdomsperiod var jag tvungen att en gång ge upp ett jobb. Arbetsgivaren förstod iofs aldrig varför jag slutade men pga mitt humör ständigt var i botten hade jag aldrig ork, energi eller passion för något i mitt yrke och sa därför upp mig till slut.

På den tiden intalade jag mig såklart att det var jobbet som det var fel på min innerst inne visste jag hela tiden att arbetet skulle bli betydligt mer lustfyllt om jag bara kunde unna mig att äta regelbundet ihop med de andra. Det skulle ha gjort arbetet så mycket roligar eoch enklare… Men jag fixade inte det och valde med andra ord ÄS framför jobbet, ett misstag som jag dock lärde mig väldigt mycket på.

Den erfarenheten bar jag med mig när jag fick mitt nuvarande jobb och jag tror det är därför som jag uppskattar jobbet extra mycket den här gången. Jag låter det inte gå för långt mellan målen och de dagar jag är sugen på sötsaker till mellanmål istället för t ex en macka så ser jag till att äta det, då mår jag bra och jobbet riskerar inte att bli lidande (det är jätteviktigt och en bra morot för mig!)

Det är en lyx att jag inte längre måste tvinga mig själv att jobba på tom mage och med tankar som spretar åt alla håll.

Jag har blivit så mycket smartare, skarpare, roligare, finurligare, härligare, gladare och framförallt fokuserad tack vare att jag lyckades bryta den destruktiva ÄS-cirkeln.

Och ja, som ni kanske märker;

Jag är faktiskt jättestolt!

5 thoughts on “Matens hemligheter…”

  1. Härligt att höra! Jag är så nervig för att börja plugga efter nyår, arbetarklassjobb går ju an (har jobbbat i storkök och liknande sedan jag blev frisk) men att läsa är nåt helt annat, är skraj för att jag ska vara ”korkad” men samtidigt VET jag att det var svält som gjorde mig korkad sist jag pluggade (slutet av gymnasiet ca 4 år sedan) och att jag egentligen har s.k. läshuvud. Peppar peppar!

    Tack för det svaret, då törs jag nog 😉

  2. Hej!
    Det här har verkligen inget med ditt inlägg att göra, men jag undrar om du haft mycket sömnsvårigheter p.g.a. att du gått och lagt dig utan mat i magen? Jag har nämligen haft svårt att sova en tid nu och jag börjar fundera på om det är för att jag alltid går och lägger mig jättehungrig. Jag har inga överdrivna svårigheter med maten (tänker ibland lite för mycket på vad jag har stoppat i mig och försöker alltid äta ”nyttigt”) förutom innan läggdags då jag blir hungrig men känner att det är onödigt att äta precis innan, och istället ”spara” mig till frukosten. Väldigt dumt tänkt av mig! Har du några tips på vad man kan äta innan läggdags utan att det blir för mastigt, och som inte är frukt?

    Måste även tacka för en superbra blogg som fått mina tankar om mat att vända innan det skulle vara försent! Du har verkligen hjälpt mig!

    Ha det bra och lycka till med allt!

  3. Va glad jag blir när jag läser din blogg, att du lyckats och kan känna dig stolt över digsjälv! Det ger mig hopp om att man faktiskt KAN bli av med sin ÄS som jag nästan gett upp hoppet om under en längre tid.. Dags att anta nya nya utmaningar!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s