Mat, Självhjälp, Träning

Träna utan att tänka nyttigt?!

Till inlägget om min träningshistorik  – Min kropp är ingen maskin – och hur jag idag hanterar träningsmissbruket kom det in en del frågor.

Bland annat undrar Elin:

”När du nu väl tränar igen, hur fungerar mat och tankar då?

Jag slutade helt träna för ett år sedan men kände ett enormt sug efter det i våras och började jogga en gång i veckan. genast kom alla dumma ”renhets” tankar upp och maten blev lidande.

har du något tips om hur man hantera detta?

jag älskar nämligen att träna och mår så dåligt när jag inte får göra det att maten tyvärr blir lidande även då eftersom jag är så nere. ond cirkel.”

Jag hade tänkt igenom min första joggtur väldigt, väldigt, väldigt noga!

Framförallt frågade jag mig själv VARFÖR ville jag jogga? Svaret var genuint ärligt att jag faktiskt längtade efter det. Idag ville jag själv ut och springa. Idag var det dags! Jag var noga med att inte springa en runda som jag sprungit tidigare utan tog bilen och körde ut till ett ställe där det är väldigt vacker miljö och jag aldrig tagit mig tiden att utforska tidigare.

Anledningen var att jag inte skulle kunna räkna på kalorier, sträcka, hastigheter, etcetera (alla tidigare löprundor hade jag noga kalkylker på).

Så det är ett tips, välj en miljö du inte har något krav på dig själv eller vet hur mycket du förbränner. Lämna klockan hemma/i bilen!

Sen springer jag ALDRIG när det känns ”lite” trögt, då vet jag att då vill jag ju inte springa till 100% utan då är det av någon annan anledning (läs Ana). Samma sak de dagar jag har ångest, då springer jag heller aldrig. Vilket jag lltid gjorde förr så det har varit en viktig deal/grundregel för mig själv. Finns inget värre än att kuta när ångesten ringer i huvudet. Då VET man att man inte ska springa.

Med andra ord, spring aldrig när det känns minsta trögt och lova dig själv att du absolut inte får springa när du har överätit eller bara för att du ska äta något läskigt senare under kvällen. Så länge du gör det behåller du kontrollen och som du själv vet är matkontroll livsfarligt för oss med ÄS. Vi behöver mer lust och spontanitet och därför är det viktigt att vi övar oss på att släppa på kontrollen.

Det hjälper inte att öva någon gång ibland utan regelbundenhet krävs. Varje dag är viktigt och det är därför en testvecka är så bra. Då får du kontinuerligtet och kroppen en chans att öva sig på nya tankar och vanor.

Ett annat tips kan också vara att på förhand säga till dina föräldrar (om du bor hemma dvs?) eller en nära vän att ”Jag ska ut och springa och vill gärna att ni/du bestämmer och hjälper mig med maten hela dagen.”

På så vis avlastar du din egen hjärna från för mycket mattankar och renlevnadstänkande. Du har redan ordnat att någon annan väljer och lagar mat till dig så då finns det inte mycket utrymme kvar för Anas fantasi eller dina tankar att skena iväg. Inte mycket att fundera över med andra ord.

Kan låta som hårda tips, men de hjälper i alla fall. Det kan jag lova. Men det är jätteviktigt att öva på att äta ”friskt” en längre period utan någon träning alls. Jag tror många med ÄS skulle må bra av att ta åtminstone några månader time out från träning och tvångspromenader. En vecka är egentligen inte tillräckligt, det krävs att man under en längre tid övar på att äta utan att kompensera med träning (utan svält och kräkningar med såklart).

Dock är testveckan bra för en person som fortfarande inte tagit steget alls, mest för att få en smakbit och en påminnelse om det friska livet. Det ger en kick att vilja fortsätta när man väl börjat.

Hoppas det här inlägget kan väcka några nya tankar hos dig?

/Anna

8 thoughts on “Träna utan att tänka nyttigt?!”

  1. Har du någon mail som man kan nå dej på? skulle vilja fråga lite mer personliga saker om det går bra.. Men sen undrar jag om du märkt någon skillnad med brösten, många som tränar mkt och är magra har ju pojkkroppar, och väldigt små bröst och jag undrar om du märkt av att brösten växt och om du fått mer kvinnliga former ? Alla läkare jag frågat säger olika, vissa säger att för mkt träning gör att kroppen inte utvecklas och vissa säger att det inte påverkar bröstutvecklingen så jag undrar hur det var för dig?
    Vill även tacka för din underbara blogg, och jag hoppas att jag snart kan hitta modet att göra som dig, för jag har varit fast i denna skiten i 5år och jag vet inte vad jag ska ta mig till.. men dina inlägg peppar mig, så tack!

    1. Hej Mikkan!

      Självklart, maila mig på vagenfran37kg@spray.se

      Angående börsten; Jag hade verkligen INGA alls när jag var 15-16 och började strula med maten. Dock är det en skillnad idag jmf med då. Har fortfarande inga stora bröst att tala om men man ser i alla fall att det ”putar ut” lite.

      Jag är också nyfiken på det där. En del har sagt att man slutar utvecklas i 20 års åldern medan andra hävdar att det inte spelar någon roll.

      Någon som vet mer?

  2. Det är märkligt det där med brösten. Jag började mixtra med maten vid ca: 17-18-årsåldern då jag upplevde att kroppen började utvecklas ”på allvar” och bli mer kvinnlig, även om jag fått min mens långt tidigare. Under mina svält- och träningsår har jag inte haft några bröst alls, men nu vid normalvikt (fortfarande 4-5 kilo lättare än vid 17-årsåldern) har jag fått större bröst än någonsin! Ändå är ju inte kroppen i övrigt större.. Det kanske har med fettprocenten i kroppen att göra? Man behöver ju en viss mängd östrogen för att få bröst och mens osv?

  3. Ett bra tips innan man ger sig ut är att ställa sig frågan, varför gör jag det, gör jag det för att det är skönt eller gör jag det för att jag måste? Där i ligger svaret.

    1. Ja, det är den allra bästa riktlinjen att följa! Sen kan nog de flesta vittna om att det är helvetiskt svårt ofta att låta bli att ”hitta på” atth ljuga för själv och komma på en anledning till varför vi måste ut och gå eller springa i regn och vind…

      Men man MÅSTE stå emot, annars blir det aldrig någon skillnad.

  4. tack för ingående svar, mycket tacksamt! bra tanke att be närstående om hjälp just den dagen. kanske även ta med någon som känner till läget på löpturen?

    det går nog att lösa det här också:)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s