Mat

Drömresan – fyra delstater!

Så här såg det ut på skärmen (på stolen framför mig) strax innan vi gick ner för landning…

*****

Ja, det blev verkligen en drömresa. Precis så bra som jag hade trott det skulle bli. Och det är ingen överraskning att den blev så bra som den blev.

Jag visste nämligen att jag var redo. Mardrömssemestrarna är historia (men en nyttig erfarenhet som lärt mig vilken riktning jag vill gå i livet)!

Jag hade haft lång tid att förbereda mig, att resa var sedan länge med på min motivationslista (del 1 och del 2) över saker som är viktiga för mig och som jag kämpat hårt för att få uppleva igen. Om jag var så sjuk som jag var i slutet av förra sommaren skulle jag aldrig ha vågat ge mig av på en sådant här stort äventyr.

Förmodligen skulle jag ha drabbats av svim- och panikattacker under någon av de 18 h timmarna som de tar att flyga till LA. Väl i USA skulle jag gissningsvis inte varit närvarande för fem öre utan istället haft huvudet fullt av mat 24/7.  Varit så disträ att jag nog inte ens skulle ha lagt märke till att det stod palmer utmed vägarna istället för träd och blomlådor som vi är vana vid här hemma i Sverige.

Vi har ätit ute på stan minst ett par gånger/dag. Ibland har vi gått tillbaka till samma ställe två gånger men oftast har vi passat på att testa och prova så många olika restauranger och caféer som möjligt.

En ny frukostfavorit som jag skaffade mig är bagel med mosad avokado och cream cheese. En krämig islatte till det i den kaliforniska värmen var pricken över i:et! Urth Caffe blev snabbt en favorit och ett av ställena som vi kom återkom till flera gånger om.

Jag har haft så mycket energi. Lekt och plaskat runt i poolen med min nära vän. Hoppat från kanten (som visserligen var förbjudet) och stänkt vatten omkring mig. Hämtat kameran och tvingat min kompis att ställa upp på knasiga bilder. Låter kanske som inget speciellt men för mig är detta livet och saker som jag gjorde utan att tänka på att jag gjorde dem innan jag blev sjuk för åtta år sedan. Efter att anorexin gjorde entré försvann min spontana humor och därför är det så häftigt att se att den faktiskt lever kvar inom mig, den har bara fått sova några år.

Nästan varje dag har vi ätit glass. Ganska ofta på Cold Stone men även på Pinberry. För er som inte vet vad Cold Stone är: man väljer sina egna glassmaker  + valfri topping (blev ofta kombinationen marshmallow + oreos + chokladsås eller Snickers + M&M:s). Min beställning ”bakar” personalen sedan ihop på en iskall ”stenplatta” (därav Cold Stone). Det blir som en skräddarsydd Ben & Jerry fast med betydligt generösare chunks i, dvs bitar.

Pinkberry är en slags yoghurtglass. Tycker väldigt mycket om deras chokladsmak toppad med färsk mango, blåbär och blandade nötter. Jättegott och gott som omväxling till när man är trött på för mycket sött.

Vi har åkt runt i flera timmar genom Beverly Hills och West Hollywood. Med vinden skönt svalkande och med stora svarta solbrillor på så hade jag svårt att stiga av när touren var över. Jag skulle jag ha kunnat sitta kvar i bilen hela dagen. Inte nödvändigtvis för att vi fick tjuvkika på celebriteternas stora villor (jättelika palats) utan bara för att det var så skönt. Mitt stora hår fladdrade i vinden i flera timmar och jag kände mig så skönt urblåst efteråt, som att alla intryck tillsammans med vinden hade blåst ut och ”renat” min hjärna. Jag var laddad med ny fräsch energi och motivation.

För första gången i mitt liv har jag spelat på casino (ja, jag gick plus också!!!). Las Vegas är en riktigt stor lekplats för vuxna och det var inte svårt att kul där. Det var länge sedan jag drack alkohol men när jag fick höra att drinkarna var gratis för alla som spelade var valet inte speciellt svårt. Jag tyckte att ett par drinkar tillförde min Black Jack debut lite extra stjärnglans. Det vill säga jag har inget emot alkohol men det tillför mig i vanliga fall ingenting så därför har jag länge valt bort detta (inget jag tänker aktivt på med andra ord).

I Las Vegas kändes det dock så klockrent med kokosdoftande Pina Colador, färgsprakande Sex on the Beach och när det nästan var morgon igen var det underbart med en krämig varm choklad (med ett sånt där tjusigt rosa coctailbär på toppen, precis som man brukar se på film) innan det var dags att sova några timmar.

Jag har vandrat på vackra stränder såsom Santa Monica och Venice. Fascinerats av naturens starka krafter uppe på Grand Canyon.

Jag har ätit lunch mitt ute i öknen (nybakat majsbröd, bönor, stekt kyckling, majskolv och bakad potatis). Besökt en ranch och oroat mig för att trampa på skallerormar och skorpioner.

Blivit uppvaktad av snygga (men alldeles för flirtiga) män. Knutit nya kontakter, utbytt viktiga och insiktsfulla tankar om livet och skaffat nya vänner för livet.

Jag har ätit alldeles för många pannkakor på Ihope och lyssnat sönder Robyns senaste platta (Fembot, Dancing On My Own och Cry When You Get Older tillhör favoriterna).

I New York har vi promenerat i Central Park, gått på Broadway, upplevt Times Square by night, åkt kors och tvärs på Manhattan, besökt Staten Island, shoppat nya skor och klänningar, druckit kaffe och ätit för många banan-och valnötsbitar på  Starbucks.

Jag har skrattat så mycket att jag fått ont i magen. Men jag har även gråtit och i vissa stunder varit så trötta att vi sovit i över 17 timmar (efter att vi inte sovit på ett helt dygn + jetlagen).

Det har varit tre resmål i samma resa. En obeskrivlig upplevelse efter att varit fast i ett fängelse i så många år. Nu vet jag att jag också kan.

Det var länge sedan som jag umgicks med en person 24/7 och det hade jag aldrig vågat göra om jag inte visste att den här personen litar jag på och känner mig trygg med till 100%. Tyvärr bor vi oftast alldeles för långt ifrån varandra och det är därför sällan som vi kan ses.

Men när vi väl ses är det som att tiden står stilla och jag glömmer nästan bort min historia och vad jag har med mig i bagaget. Personen är en sådan där som kan få för sig att ”bara” dra i sig en brownie typ tre minuter innan vi ska äta middag bara för att han/hon var sugen…

Sånt klarar jag själv inte av att göra idag. Men en sån enkel handling säger mycket om hur personen ser på livet. Den har vett att ta tillvara på det och lever livet fullt ut.

Oj, ett långt inlägg blev det här men jag kände det var dags att leverera reserapporten nu. I mon På fredag kommer bilderna upp!

Kramar
Anna

15 reaktioner till “Drömresan – fyra delstater!”

  1. Vilket härligt inlägg med fullt av liv – roligt att få höra om din sköna resa – det är inspirerande! Det var länge sedan jag reste och har väl egentligen aldrig varit sådär väldigt resintresserad som många andra är men nu blir jag lite sugen när jag lyssnar på dig! Kramar!

  2. vilket härligt inlägg, och vilken fantastisk resa du har varit med om! att göra en liknande resa är något jag också drömmer om i framtiden. dock har jag en lite mindre trip än din att se framemot i slutet av sommaren, vilket ska bli jätteskoj och är en bra morot/delmål! jag älskar också att resa, men äs har alldeles för länge fått sätta käppar i hjulet för sådana aktiviteter. nu är det slut med det, här ska levas fullt ut!
    ser framemot dina bilder imorrn 🙂
    och roligt att du är tillbaka, har saknat dig på bloggen!

  3. detta är så otroligt underbart att läsa! perfekt start på dagen såhär och ger mig en hög dos inspiration och några sparkar i baken; för fy satan vad inspirerande du är, och så otroligt grym!
    och nu ser jag fram emot att läsa om ännu mer.

  4. Jag har två saker att ta upp 😉

    Numero uno; jag grät av igenkänningsfaktorn i ditt förra inlägg. Så mycket sorg man samlade på sig genom att ständigt tvingas välja ensamheten. Men jag är helt frisk och fri från allt ont sen länge och jag vet att du är på gång för du är jävligt vis och klarsynt, och framförallt har du en rotad personlighet bakom det sjuka. Det hjälper, a lot! 🙂

    Numero dos, Du verkar vara en citybrud, men själv älskar jag att fara/vandra genom redwoodskog och bergens wildlife i Oregon. Tänk på det till nästa gång 🙂 Och favoritcity (varning för bohemtips igen) är San Fran Sisco.

    Förresten, en sak till. Du inspirerar till g-l-ä-d-j-e även för mig som är frisk. Så lätt att glömma hur jävla vackert livet är, men ditt vokabulär i kombo med livserfarenhet gör den här bloggen helt otroligt bra!

    1. Vad vackert skrivet av dig. Tack för att du delar med dig. Kommentarer som dina peppar lite extra till att vilja berätta ännu mer om det liv som allt oftare tjoar och lockar på mig nuförtiden.

      Ja, jag är nog en slags citybrud men jag uppskattar verkligen ”äventyrsresor” också. Oregon lät väldigt kul. Har annars funderat på att bo en ranch en vecka och passa på att lära mig rida.

      Är säker på att jag kommer till San Francisco också en dag. Finns en del som lockar där också… bohemer är inget som skrämmer mig, tvärtom 😉

      Tack för att du läser vännen. Vilken kanonstart på helgen jag fick tack vare det här!

  5. hej..
    låter som du haft det fantastiskt..jag har precis också vågat mej ut på en fantastisk resa med min pojkvän..ätit god mat och simmat med delfiner..levt helt enkelt, och viss är det en underbar känsla..har länge velat åka till usa och r lite nyfiken på vad en sån resa kan kosta, om man är borta i två tre veckor..hoppas du vill hjälpa mej,, STOR kram till dej

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s