Ätstörningscoach

Nu dansar vi in fredagen!



Har skruvat upp Madonnas ”Beat Goes On” på full volym (kvällens tips lyssna in hennes Sticky & Sweet Tour på Spotify). Väcker fina minnen till liv från Ullevi i somras!

Passar på att sjunga och fåna mig lite, ja sånt man kan göra när ingen annan är hemma.

Har otroligt svårt att tänka på annat än själva resan just nu. Vill åka nu!

Jag har också funderat lite på hur jag ska göra med bloggen under tiden jag är borta och kommit fram till att jag lägger den åt sidan under tiden. Även om jag skriver främst för att jag tycker det är roligt så tror jag det är bra att för ett litet tag lägga allt åt sidan och ta bort alla ”borden och måsten”. Kanske att jag gör några förinställda inlägg som kommer publicera sig lite då och då per automatik men annars kommer det nog bli rätt sparsamt med uppdateringar i ungefär tre veckor framåt.

Men självklart kommer jag bombadera er med en massa härliga bilder när jag är tillbaka igen.

Och glöm förresten inte bort att i morgon är det sista dagen att skicka in bidrag till utlottningen med böcker skrivna av Gisela van der Ster.

Hoppas ni får en riktigt fin kväll. Själv ska jag inte göra något mer avancerat än att titta på tv, äta gott och känna att det är helg på riktigt.

Må gott!

Anna

6 thoughts on “Nu dansar vi in fredagen!”

  1. Du skriver något bland det bästa jag någonsin läst på detta ämne. Det du skriver är helt fantastiskt och oerhört stor hjälp.

    Får mig att fundera på vad du gör i livet. Journalism/författarskap div projekt på ämnet hade nog få gjort så bra som du. Även kurator/psykolog.

  2. Anna, jag älskar nog dig! Haha, det är nämligen så att du är nog har nog till 70% bidragit till min friskhet. Den friskhet som förra veckan spontant tackade Ja till en sista minuten-resa med min mamma. All inclusive.

    Jag har ätit som jag aldrig har gjort förr.
    XL-buffé till frukost, lunch och middag. Med en hejdundras massa sötsaker däremellan. Jag pausade från allt kaloritänk i en vecka. Det var jag fanimig värd. Och gud vad gott allting blev! Lite glass där. Lite chokladkaka här. Sirap(!?). Även pudding(uäh?) slank ned med avnjutning. Chips och alla olika former av sötsaker likaså. Alkoholhaltiga drycker! För att inte tala om maten. Hoj, överfyllde tallriken med mat vid varje buffé… Gånger TVÅ (minst!). Personalen på hotellet blev helt chockade. Två av dem kom fram och tog kort på mig med den överfyllda tallriken vid olika tillfällen. Dem undrade hur jag kunde äta så mycket och ändå vara så smal. Haha, jag var så stolt över att äta – så jag åt. Mest för att det var så kul. Jag har aldrig uppskattat mat så mycket som under den här veckan. Jag har ätit ALLT. Utan förbud. Dränkt i olja, dressing, såser och socker. Gud. Det var så gott.

    På flygresan hem kom tankar tillbaka.
    Jag började göra korta översiktsräkningar över mina intag, och hjälp – det var ju hur mycket som helst!? Vågen måste visa flera kilos uppgång! Hjälp! Panik! Nejtack, jag vill inte ha flygplansmat. Nä, jag är inte hungrig. Ingen chokladbit till kaffet, tack. ”Nej jag åt lite nötter nyss”…. Ångesten växte inom mig.

    Men så kom jag hem inatt. Imorse gjorde jag den gamla (och ack så onda) morgonvägningen….. ETT HALVT KILO UPP! Haha!? Jag jublade till. Det är ju ingenting! Det är precis som det skall vara för mig.
    Jag tror minsann att kroppen sätter sprätt på sig själv när man ökar intaget. Varenda kalori över det uträknade dagsintaget lägger sig INTE som fett. Min tro har ändrats: kroppen vill inte gå upp i vikt, utan ökar förbränningen ifall man äter mer. Man kan äta allt.

    Åh. Jag vet inte varför jag skriver det här. Mest för att tacka dig, och hoppas att du klarar av samma avkoppling som jag har gjort, under Din resa.
    Ha det så förbaskat bra vännen.

    1. Tack, vad fint skrivet. Se resan som en ”kick off”, startskottet på att fortsätta utmana och fall inte in i dina gamla vanor igen.

      Man kan äta sig mätt och mer därtill utan att bli tjock.

      Livet är för kort för att svältas bort!

      Peppar mig själv med de här tankarna så ditt inlägg kom väldigt lägligt och en bra påminnelse åt mig själv.

      Har aldrig varit hemmifrån så länge som TRE VECKOR utan att ha kontroll på vare sig mat eller träning. Känns lite farligt och spännande på samma gång. Jag njuter av det denna gången är jag som har kontroll på ätstörningarna istället för att den kontrollerar mig.

      Jag ska verkligen kämpa för att behålla den här tuffa attityden hela resan igenom, även när det har gått några dagar och anorexin säkert kommer knacka på dörren. Men jag är beredd och rustad för detta och hon ska inte ha en chans att förstöra.

      All lycka till dig, Sofie!

      Kramar om

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s