Ångest, Självhjälp

Allt går så lätt för dig?

Du kan faktiskt öva dig på att hantera din ångest.

Du kan själv välja hur mycket makt som du låter Ana att ha över dig.

Och ju fler gånger som du vågar att utsätta dig för ångestladdade situationer desto mer övning ger det. Och ju mer du övar desto färre blir tillfällena som du känner ångest.

Upprepa, nöta och öva är nycklarna.

*****

Matilda skriver:

”Jag tycker att alla dina inlägg är viktiga, även de korta eftersom du alltid tar upp ett viktigt ämne.

Du är otroligt peppande & jag hoppas att vi får fortsätta följa din utveckling, även om den innebär att du inte ens nämner ÄS.

Jag har dock funderat på en sak; går allt bra för dej HELA tiden?

Du skrev ju om din nattliga hunger & så, men verkade ändå lugn. Har du inga dagar med ångest & känslan av att du inte orkar osv? Jag tycker att jag har kommit långt med mina problem, men ligger ändå & gråter i timmar vissa dagar.

Jag känner mej som en vekling jämfört med dej!

Kämpa på, tuffing.

Kramar”

Jag svarar:

Nu på sistone, efter jul och särskilt  februari-mars har det gått lite extra bra. Men kom ihåg att jag har åtta år av sjukdomshistorik bakom mig så den där ångesttrappan som du beskriver med gråt och förtvivlan den har jag fått känna på flera gånger tidigare, i princip dagligen.

Jag har gått upp i vikt och fallit tillbaka. Upp i vikt och fallit tillbaka. Upp igen och fallit tillbaka… Varje gång med de känslor och sinnestillstånd som du beskriver…

Man hinner gå igenom mycket på åtta år. Jag har varit med om det du beskriver säkert flera tusen gånger.  Sparkat i väggarna, sprungit gråtandes i skogen flera timmar och legat hemma i sängen och stirrat tomt in i väggen och inte fattat varför jag inte kan gå ner och äta samma mat som de andra när jag vill det så gärna!

Sista gången som jag gav mig in på den här friskhetskampen igen var det med väldigt mycket erfarenhet i bagaget. Vad hade gått fel sist? Varför blev jag aldrig helt frisk? Vad fattades? Vad kan jag göra annorlunda den här gången? Jag hade erfarenhet och kunde därför den här gången rusta mig bättre för vad som väntade mig.  Trots att jag gjort samma misstag om igen t ex åt jag alldeles för mkt frukt när jag egentligen velat äta choklad. Det slutade inte sällan med att jag åt närmare 1 000 kalorier i frukt + chokladkakan när jag egentligen kunde ha avstått frukten och enbart ätit chokladen, då hade kroppen varit fullt nöjd redan från början. Sådana här dåliga vanor mådde jag jättedåligt över och skrev därför upp en lista över liknande handlingar som jag gjorde och som jag mådde dåligt över. Jag fick nog av att hamna i en ond cirkel av överätning och sen svält dagarna efter. Påminde mig om att de dagarna jag var sugen på choklad eller godis då skulle jag äta det annars skulle det bara resultera i att jag blandade frukt + godis och det mådde jag psykiskt och fysiskt jättedåligt av.

När jag väl hade uppmärksammat de här tillfällena blev de färre och färre. Idag är det väldigt sällan att det sker (kommer inte ihåg sist det hände men tillfällena blev betydligt färre i takt med att jag inte lät det gå så långt mellan måltiderna och smög in små mellanmål).

Jag hatar de där ångestkänslorna och sedan en månad tillbaka har jag klarat av att hålla tillbaka dem väldigt bra. Så fort jag får tankar på att idag borde jag äta lite mindre så gör jag helt tvärtom; tar en portion extra ”bara för att” eller äter mat som jag har svårt att uppskatta kaloriinnehållet i. Det har hjälpt jättemycket.

På det viset går jag aldrig en hel dag och känner mig ”ren” (känslan som Ana och ortorexin älskar och strävar efter).

Men för att summera. Jag har gått igenom alla känslor och viktnivåer tidigare under sjukdomstiden och jag tror faktiskt man måste ha mått riktigt jävla dåligt för att kunna bli helt frisk igen. Det var ju trots allt därför som jag fick nog i augusti 2009.

Jag befann mig verkligen på botten, så dåligt mådde jag inte ens när jag blev sjuk första gången. Om slår man upp ordet ”livlös” i en ordbok så skulle jag bli förvånad om inte mitt namn faktiskt stod där som en förklaring till ordets innebörd.

Matilda, du kommer också känna att det går lättare med tiden. Men de första gångerna som man utmanar är värst. Sedan kommer det gå upp och ner. Vissa dagar kommer du tycka att ”detta är ju ingen match?” för att veckan därpå mötas av totalt mörker.  Så har det varit för mig i alla fall.

Viktigt att komma ihåg är att ”mörker” och nedstämdhet inte är något dåligt och definitivt inget bakslag. Bakslag och salta tårar ingår i friskhetsprocessen. Det är helt naturligt att man riskerar att trilla tillbaka ett steg om man tar sig an en väldigt stor utmaning.

Men huvudsaken är att du inte skräms av detta och inte låter ångesten vinna över dig. De dagar du ligger och gråter ska du tänka att du gör det för att du gjort något som ingår i frikshetsprocessen. Att du känner som du gör är ett tecken på att du har gjort helt rätt och gett Ana en känga i (förlåt uttrycket) arslet. Det är därför hon blir sur på dig och enda sättet att komma åt dig är att ge dig ångest. Ångesten är Anas enda vapen, det är förvisso väldigt kraftfullt ibland men om du lär sig hur du ska hantera det så kommer du snart att märka att Anas röst blir allt svagare allt eftersom du ignorerar hennes metoder att försöka manipulera din hjärna.

Det dummaste du kan göra är att slå på dig själv och undra varför du känner som du gör. Det är helt okej och helt normalt! Men låt inte ångesten äta upp dig utan ge det någon dag och ge dig sen på en utmaning igen.

Två steg fram, ett steg bak = SUPERBRA!

Det sämsta man kan göra är att ångestkänslorna skrämmer en så mycket att man inte vågar utmana överhuvudtaget. Istället håller man sig till sitt svält- och/eller träningsschema och fortsätter må dåligt livet ut. Bara för att man inte riktigt vågade…

Våga, hoppa och kasta dig ut – du har inget att förlora på att ta reda på vad ett friskt liv är. Du känner ju till det sjuka väldigt bra. Varför inte ge dig själv chansen att ta reda på hur det friska livet ser ut?

Vad innebär det att vakna upp och äta det du är sugen på just i det ögonblicket. Vad innebär det att glömma bort gymmet en hel vecka?

Det får du aldrig reda på om du inte vågar testa och för varje gång du testar så kommer du snart kunna göra det utan att känna någon som helst ångest. Att besegra ångesten är en träningssak. Ju fler gånger du övar på och upprepar det du vill kunna göra/äta utan att få ångest kommer ta dig dit du vill.

Öva, upprepa och gråt ut alla tjejer och killar därute!

Gråten och ångesten blir mindre med tiden.

DEN BLIR DET!

7 thoughts on “Allt går så lätt för dig?”

  1. ”Våga, hoppa och kasta dig ut – du har inget att förlora på att ta reda på vad ett friskt liv är. Du känner ju till det sjuka väldigt bra. Varför inte ge dig själv chansen att ta reda på hur det friska livet ser ut?”

    HÅLLER 100% MED! och jag kan också intyga: det blir mycket bättre och mycket lättare. jag är ett levande bevis, mitt eget bevis numera. visst att man har bakslag, men nu vet jag att det GÅR ÖVER.

  2. Men man måste väl kunna bli helt frisk även om man inte nått den s.k. botten? Jag skulle kunna hamna mycket djupare men väljer att inte göra det trots att det är mot människans natur att göra något förrän det är riktigt jävla illa. Jag vill inte ha haft den erfarenheten att ligga med slangar i kroppen och behöva sitta i rullstol under månader för att våga välja en frisk väg. Det räcker så bra med det hemska som varit.

  3. jag känner igen mig så väldigt mycket i det du skriver angående ångesten. innan jul mådde jag så fruktansvärt dåligt att jag bara ville ligga kvar i sängen hela dagarna och slippa möta världen. hela det här året känns det som att jag tagit ett litet steg framåt varje dag och ångsten kommer i mindre doser och alltmer sällan. det går att bli frisk, även på egen hand!

  4. Man känner sig så mållös när man läser om folk som känner likadant som en själv, eller som man själv har känt tidigare.. Har nog inte haft det precis så svårt, men.. jag vet inte vad jag ska säga.. Vill nog bara tacka för att du skriver och för alla som kommenterar ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s