Mat, Självhjälp, Träning

Nödvändigt sluta träna för att bli frisk?

Kan man verkligen bli helt frisk om man fortsätter att träna samtidigt?

*****

Nu är det heeeeeelg mina vänner!

Med andra ord är det dags för mig att hoppa i mysbyxorna och slå på SR:s sändningarkiv (älskar radio men missar allt i veckorna när jag jobbar).

Har ni aldrig lyssnat på annat än Rix FM kan jag tipsa om en helt ny värld inne på Sveriges Radio.

T ex Karlavagnen (p4), Verkligheten (p3), p3 Planet, Hallå p3, Medierna (p1) och inte att förglömma alla sommar- och  vinterpratare (p1). Programmen håller en uppdaterad i timmar och det bästa är att de bara fylls på med nytt hela tiden. Skoj!

Jag fick en fråga innan idag som handlar om träningsberoende.

Det är Miranda som undrar:

”Du har fått mig att våga ta steget mot att bli frisk, på riktigt den här gången. inte ljuga för mig själv.

Undrar bara om du anser det helt nödvändigt att sluta träna för att bli frisk?

Tränar ju ganska mycket, för mycket, men har dragit ner rejält. Det finns inget skönare än att ge sig ut i skogen på en löptur, då kan jag släppa lös alla tankar, ta hand om mig själv och blicka framåt.

Är detta pga min anorexi monster som blir tillfredsställ eller går det att träna för den goda själen också? Vad tycker du?”

Anna svarar:

Jag anar att du redan sitter inne på svaret själv? Anars tror jag inte att du hade tänkt på det här eller sett det som ett ev. problem men jag kanske har fel?

Du skriver att du vill bli helt frisk den här gången och jag kan bara utgå från mig själv när jag säger det här. Jag har ramlat tillbaka flera gånger och förra gången när jag gick upp i vikt gjorde jag det samtidigt som jag tränade. Det gick bra i början, jag hade balans men snart kunde jag inte längre äta utan att träna först. Kaloriförbränning blev det viktigaste i mitt liv och det enda som betydde något. Jag lovade mig själv flera gånger att försöka dra ner på träningen men det gick bara inte. Anas röst var alltför stark.

Skulle det bli någon dag som jag inte kunde träna så drog jag in på maten istället. A simple solution.

Jag tror så här. Om du anser dig sjuk idag, dvs du låter maten och träningen styra ditt liv. T ex du mår dåligt om du måste hoppa över ett träningspass eller undviker att träffa människr pga att du måste träna eller äta på något speciellt sätt, då lever du inte livet fullt ut.

Isf tycker jag man ska helt sluta träna tills dess att man får en balans igen. Dvs man får inte ångest av ett uteblivit träningspass eller att äta mat som man tycker om. När man kan göra detta tror jag säkert att man kan träna för att må bra. Men om man har minsta lilla tanke på kalorier, fett och hälsa när man ger sig ut och det finns en tendens till tvång tror jag man e helt fel ute och det är anorexin/ortorexin som lurar en.

Ta dig en ordentlig funderare på det här. Hur mår du egentligen?

Jag upptäckte SATS vita klasser för ett tag sedan och dit gick jag för att jag verkligen tyckte att det var skönt. Ana var inte med alls och det fansn inga tvångstankar att jag måste gå dit. Jag kände mig glad både innan, under och efter Yoga-passet, en viktig skillnad mot förr då jag enbart kände lycka när jag hade kämpat mig igenom ännu en svettig löparrunda.

Vad tror ni andra om detta? Kan man verkligen bli helt frisk om man endast tillåter sig själv att gå upp i vikt om man tränar samtidigt?

Jag är själv inte helt frisk ännu men det är enorm lättnad att jag tog beslutet att gå upp i vikt utan att blanda in träningen. Jag kan ju alltid välja träningen sedan om jag vill men just nu är jag helt säker på att jag inte skulle klara det om jag hade fortsatt att träna.

Tack vare att jag slutade träna gick det också mycket enklare att släppa på mitt kontrollbehov vad det gäller maten. När man tränar kan det kännas ”svårare” att äta mer ”oren” mat eftersom man inte vill ”smutsa ner” sig själv efter ett träningspass utan man vill istället behålla ”den rena känslan” så länge som möjligt…

Chansen (eller snarare ”risken” kanske jag ska säga?) att man väljer en sallad framför pizza är så mycket större.

Jag och Miranda är båda mycket intresserad av era tankar kring det här.



4 reaktioner till “Nödvändigt sluta träna för att bli frisk?”

  1. Jag kan inte annat än att hålla med dig Anna! Jag tror att har du överdrivit något åt ena hållet behöver du under en tid överdriva åt andra hållet för att så småningom hamna på ”normalt” igen. Sen tror jag också att överdriven och destruktiv träning är lite som med spriten för alkoholisten, ska du komma ur ditt ”missbruk” måste du avhålla dig helt ifrån det(för träningen under en tid iaf). Alkoholisten kan inte säga, jag ska sluta men jag måste få ta ett glas…Självklart behöver du inte avhålla dig från träningen resten av ditt liv men jag tycker ändå att liknelsen är tänkvärd.

  2. Ni har nog rätt, träningen lurar säkert i bakgrunden till allt, även om det känns tugnt att erkänna det. Jag får ångest av att hoppa träningen, men ibland känns det även skönt när jag väl gjort det. Du gjorde mig så glad över att du tog upp detta i din blogg, för det är så svårt att resonera med sig själv över sådant. Jag känner mig kluven, för jag älskar min träning, jag känner mig alltid så lycklig när jag tränat klart. Sporrar mig själv under passen och öser beröm över mig hur duktig jag är.

    Visst är det lättare och äta mer och förbjudet om jag tränar, för min livlina är ju träningen, den hindrar mig ifrån att gå upp. Å andra sidan kan jag vilja trycka i mig onyttigheter, för att det ger mig snabb energi och bidrar till att jag orkar ta i mer under ett pass. Efteråt får jag ett blodsockerfall, men då tankar jag på med mer mat efteråt.

    Jag vill verkligen bli frisk, vill verkligen leva mitt liv fullt ut. Det de kostar mig är att släppa det bästa jag har, träningen. Det kan verka så lätt, men det är de inte. För mig är det tufft att bara halvera träningen. Inser att mina problem är större än vad jag själv vill se. Men vill inte heller tappa min konditon, min styrka, som ja under så lång tid byggt upp. Det är kämpigt och nu börjar jag se resultat. Det är då skrämmande att släppa allt, även om det kan ses som det enda rätta.

    Får helt enkelt bara bestämma mig för att sluta, likt en alkolist kan man inte bara minska successivt, utan jag måste sluta en gång för alla. Det andra är att lura sig själv. Önskar det inte behövdes, för det känns in till benen. Men måste satsa på att bli frisk här och nu, och börja leva på riktigt….

    1. Miranda! Jag tycker absolut inte att du behöver sluta träna helt. Allt måste inte vara svart eller vitt, men. Hur det skall bli – du skall må bra, inombords. Hur ofta tränar du? Kanske 2 ggr per vecka är lagom?

      Det beror nog mycket på hur smal…eller stark man är. Är man väldigt smal, kanske inte löpning är det bästa om man vill bli frisk. När jag var väldigt smal var det otroligt svårt att få kroppen till att ta hand om det jag åt även utan träning… Så en viss substans bör man ha…

      Jag förstår dina tankar SÅÅ väl! Känner precis likadant! Jag tränar själv några ggr per vecka, men försöker att inte lägga så stor vikt på det…och verkligen tvingar mig att vila då jag är trött…om det så är 2 hela veckor (lovar det är svårt…men går) Jag tänker att det inte är hela världen…för DET ÄR DET INTE. Vill inte ha det så…antingen ”TRÄNA eller INTE!”…

      Stoora kramar och jag tror på dej och förstår såå väl!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s