Mat, Träning

You go girl!

syster kallur

Mina framsteg den här veckan:

1 Åt godis och läsk på lång tågresa.

Visserligen var allt i princip kalorifritt men för mig som aldrig tidigare har kunnat ”småäta” mellan lunch och middag så var detta ett otroligt stort framsteg. Tågresan blev ju SÅÅÅ mycket roligare när man hade något litet att tugga på. Det var skitmysigt att sitta där ihopkurrad i tågstolen med en kvällstidning, Cola light och en liten godispåse som prasslade till varje gång jag sträckte mig efter en salt godisbit (sockerfri). Känslan att få känsla mig ”normal” o smälta in bland de andra resenärerna som också sitter o mumsar i sig något är så härlig. Stolt som en tupp är jag och resan hem gick dessutom skitfort!!!

 2 Käkat ”riktigt” kött + bearnaisesås + klyftpotatis.

 Många ätstörda får ofta för sig att börja käka vegetarisk, så även jag. I mitt fall gjorde jag det för att jag kände mig ”renare” av veg mat o trodde den var mindre fet. Ärligt talat så förstår jag inte hur jag kunde tro det. I många fall är det betydligt nyttigare o bättre att äta kött (som ju verkligen är en ”ren” produkt o innehåller järn, selen o andra viktiga mineraler som är viktiga bla för att hjärtat ska fungera ordentligt) än att välja en veg produkt som består av en massa olika stärkelse, gluten, bindemedel och dåliga fetter (som tvärtom är dåliga för kroppen!). Fattar inte hur jag tänkte?! Kalorimässigt skulle jag i många fall ha tjänat på att äta en bit kött istället för en massa dåliga vegprodukter! Tur iaf att jag har fattat nu och inte kom på det förrän jag var över 30, snacka om waste of time. Bearnaisesåsen var visserligen av den magrare sorten, men ett stort framsteg för mig som (om ni kommer ihåg?) bara levt på sallad, GI-soppa, smoothies och frukt det senaste halvåret. Då är allt annat LYX och väldigt bra. Dessutom var det ingen annan som bestämde kvällens middag utan det var helt o hållet mitt förslag, mkt bra där! Viktigt att kunna välja mat o äta den istället för att få beslutsångest (känner ni igen det?) för att man kommer på att det kanske vore nyttigare att äta t ex blomkålsmos till istället för klyftpotatis.

 3 På olika dagar kunnat äta både av nötter, choklad, glass och torkad frukt utan att få ångest.

Förr var dessa matvaror totalförbjudna i mitt skafferi då de alla är mycket kaloritäta innehållsmässigt och därmed lätt att man äter ”för mycket” av (ger ju tokångest!). Förr spelade det nämligen ingen roll om jag åt 20 gram nötter eller 100 gr, oavsett korrekt mängd så toktränade jag i flera timmar för att bli av med kalorierna. Överdrev alltid träningen för att kompensera o drog även in på maten. Tänkte att jag säkert hade fått i mig över 2000 kalorier enbart från nötterna o för att vara på den säkra sidan var det bäst att boka in ett dubbelt spinningpass efter kickboxingen. Först därefter skulle jag bli fri från ångesten (jag skulle ju faktiskt cykla hem från gymmet också). Men den här veckan har jag alltså ätit tills jag blivit”nöjd” (det är faktiskt inte så svårt som jag tidigare trott, man blir nöjd, jag lovar! Man kommer inte äta i ihjäl sig, även om man tror det). Lita på din kropp!

4 Känner att jag allt mer kan släppa på kalorikontrollen.

Detta är visserligen skitsvårt och då menar jag verkligen skitsvårt. Att sluta träna har nog varit det enklaste hittills – överraskande nog!? Men att inte automatiskt räkna kalorier, det är verkligen en utmaning. Det är inte lika enkelt. Att räkna kalorier sitter i rygmärgen, säg ett livsmedel o jag lovar, jag vet exakt hur många kalorier per 100 gram det innehåller. Detta är skitjobbigt, kommer hjärnan någonsin att kunna glömma det här? Är så avundsjuk på alla er som inte bryr er eller är för lata för att räkna kalorier. Önskar att jag kunde ägna större delen av min hjärnkapacitetn åt viktigare saker än att påpeka för mig själv att 100 gram morötter ger nästan 50 kcal (totalt onödigt vetande, who cares?). Därför är det kanske bättre att jag väljer att käka två kokta äggvitor (som bara ger typ 40 kcal) eftersom jag blir mättare på dem o dämpar mitt sötsug. Ja, så här tänker jag typ hela tiden, men idag i mindre utsträckning än när jag hetstränade. Inget jätteframsteg direkt, men betydligt bättre att det går pyttelite framåt än att det står helt still iaf!

 Tack för att ni pallar läsa. Ni är bäst!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s