Mat, Träning

Peaceful

Madonna och hennes crew var grymma igår!

Om ni tycker jag tjatar för mycket om henne så ska berätta varför:

I och med hennes konsert så övernattade jag i GBG. ”So what! Sova över gör väl alla människor titt som tätt.”?! Nej, inte jag…

Igår var första gången på flera år som jag kunde sova borta eftersom jag inte längre tränar. Förr tränade jag jag varje dag och därmed blev det också väldigt svårt för mig att planera in nöjen och aktiviteter som sträckte sig över flera dagar. Det gick ju inte, en övernattning skulle rucka på mina mat – och träningsrutiner och då skulle jag missa träningen. Därmed skulle jag också bli tvungen att dra in på portionerna pga den uteblivna kalorförbränningen. Nej, då var det enklare att tacka nej och stanna hemma.

Så på semestern när mina vänner for till Mallorca för att bo på lyxhotell, bada och äta god mat så valde jag att stanna kvar hemma för att gymma. Jag minns inte vad jag sa för att slippa men det var säkert något dåligt som enkelt genomskådades.

Därför har jag nu svårt att beskriva den lättnad som jag känner. Efter att ha levt i en bubbla så länge med så strikta rutiner har plötsligt en helt ny värld öppnat sig. Herregud, detta betyder att jag i praktiken faktiskt kan åka iväg en vecka vart jag vill utan att behöva tänka på att hotellet måste ha gym och grönsaksbuffe. Känns skitkonstigt, som att ”får man verkligen göra så här”? Får det verkligen vara så här lätt att leva? Måste man inte först härdas för att först efteråt få njuta lite?

svanar

Den senaste veckan har jag kunnat sova ut, spontanfika på stan, sova över och prova nya maträtter. Och hur mår mår jag då?

Inte alls tokigt faktiskt. Jag trodde det skulle vara så mycket mer ångestladdat än så här. Självklart får jag kämpa och visst känner jag mig som en lat gris emellanåt. Men så fort de tankarna kommer så påminner jag mig om varför jag faktiskt vill bli frisk. Jag orkar faktiskt inte ha ångest något mer. Det får liksom vara nog nu. Palla att lägga så mycket energi på något som betyder så lite. Då gör det inte så mycket att jag känner mig som en lat och dålig människa. Jag får helt enkelt ta det. Jag har privilegiet att ha fötts med en frisk kropp och har varken cancer eller någon allergi. Min familj älskar mig, vi har inga sociala problem, tar inte droger och har helt okej med pengar. Varför i helvete ska jag då själv stänga in mig i en pyttevärld när ingen annan gör det?! Blir så förbannad!!! 

Jag har  inte tilldelats ett helt liv för att slösa bort det. Med en frisk kropp orkar jag vara kreativ, delta i diskussioner, skämta, hitta på saker, resa och kanske börja spela teater eller varför inte på riktigt lära mig dansa. 

Och nej, jag har inte glömt. Jag ska snart skriva ner listan med saker som för mig är viktiga och driver mig till att bli helt frisk.

Kämpa på alla, jag vet att ni är många!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s